logo

DEBATT

Avtalsrörelsen 2016 – Ännu ett lönesänkningsrally

När ekonomin växer måste lönerna växa lika mycket för att fördelningen av rikedomar inte ska förändras. Men sedan 1970-talet har lönernas andel av den totala produktionen sjunkit rejält, från 80 till 65 procent. Det är ett misslyckande för facket. Årets avtalsförhandling bryter inte denna nedåtvirvel.

Här är fem punkter om varför detta har kunnat ske, men den sista ger hopp:

1. AVTALSFÖRHANDLINGEN SÄTTER LÖNERNA SVERIGE HAR INGEN LAG OM MINIMILÖNER


Löneutveckling sker i stället i kollektivavtalen. Avtalsförhandlingen ska fixa så att arbetaren får en rättvis del av produktivitetsökningen, annars går den till kapitalägarna. Facken har misslyckats med detta under de senaste 30 åren.


2. DET ÄR VID RIKSFÖRHANDLINGAR MAN FÅR STREJKA


Riksavtal träffas för ett, två eller tre år i taget. De minimilöner och lönehöjningar som man då kommer överens om får inte underskridas av arbetsgivare som har kollektivavtal. I riksavtalsförhandlingarna har facket makt. Blir man inte överens kan facket besluta om strejk. När avtalet har träffats är det fredsplikt. Därför försöker arbetsgivaren få in så få tvingande regler som möjligt i riksavtalet, och facket tvärtom. De lokala löneförhandlingarna sker nästan alltid under fredsplikt och på arbetsgivarens villkor.

3. FLERA FAKTORER SAMVERKAR TILL MISSLYCKANDET


Att facken misslyckats att följa produktivitetsutvecklingen har tre orsaker-Facken använder inte längre sin gemensamma styrka. De är splittrade. Industrifacken hos LO och tjänstemännen har brutit sig ur förhandlingsgemenskapen. De förhandlar först om det som kallas märket, som i år är 2,2 procent och som i regel sätter standarden för övriga löneförhandlingar. Märket har alltid legat långt under en rimlig andel av produktionsökning. I år är facken inte överens om att märket ska vara styrande.
- Facken har tappat i styrka genom att strejkrätten kraftigt har inskränkts framförallt genom EU-rätten. Arbetsgivaren har dessutom lyckats med propagandan att strejken, som är fackets enda verksamma verktyg för att uppnå förbättringar, är något fult. Industrifacken har bland annat frivilligt i avtal begränsat sin egen strejkrätt. IF Metall, som är den ledande lönesänkningsförhandlaren, har dessutom inte strejkat för riksavtal på mer än 35 år!!!
- Individuella löner finns nu i nästan alla låglönebranscher. Den viktigaste effekten av dem är att de avtalade lönehöjningarna tappas ut från systemet. När en undersköterska får lönen höjd med 400 kronor och slutar, tar hen med sig de 400 kronorna ur systemet. Om höjningen som före 1994 lades på tarifflön skulle en likvärdig ersättare i stället ha fått de 400 kronorna i sin ingångslön. Nu blir det oftast avtalets minimilön. Kollektiv lönesänkning! Detta har gjort att låglöneförbunden inom LO tappat miljarder i avtalade löneökningar, vilket medför att framför allt kvinnolönerna släpar efter.

4. KVINNOR MISSGYNNAS AV PROCENTFÖRHANDLINGEN

Det nuvarande systemet med märket missgynnar lågavlönade kvinnor genom att det anges i procent (2 procent på 30 000 kronor = 600 kronor, men på 20 000 kronor blir det 400 kronor) och löneglidningen är dessutom nästan obefintlig i kvinnodominerade låglöneyrken i motsats till i mansyrkena.

5. MEDLEMMARNA KAN PÅVERKA

Utvecklingen är inte huggen i sten. Facken är demokratiska organisationer, och en stark medlemsopinion kan ändra även ett så stenåldersaktigt förbund som IF Metall. Med 21 procent av medlemmarna som kvinnor är det LO:s tredje största kvinnoförbund. Så upp till kamp!

Kurt Junesjö är Arbetsrättsexpert, tidigare verksam på arbetarnas juristbyrå, LO-TCO Rättsskydd AB.

Kurt Junesjö

DEBATT

Fördjupa det nordiska samarbetet!

Thomas Lindh

För en liten nation i en värld med alltmer tillspetsade motsättningar är det lärorikt att återvända till de principer som den alliansfria rörelsen samlades kring. Dess program förenar nationellt oberoende mot stormaktsdominans med ökat internationellt samarbete. Det skriver FiB/K medlemmen Thomas Lindh som även har webbplatsen Bandung.se

DEBATT

Vad händer i Elitfabriken?

Torbjörn Wikland

Gapet mellan ”vanligt folk” och makteliten växer. Så aldrig har väl en bok om Handelshögskolan varit mer aktuell än nu. FiB/Kulturfronts Torbjörn Wikland har läst den omdiskuterade boken om sin gamla skola Handels – där mycket har förändrats sedan han gick där.

DEBATT

Vem var egentligen Khashoggi?

Lars Drake

En av de mest omtalade händelserna de senaste veckorna i internationell press är mordet på Jamal Khashoggi på det saudiarabiska konsulatet i Istanbul. Khashoggi beskrivs som en journalist och det är korrekt eftersom han varit  skribent på Washington Post det senaste året. Det är trots det inte en adekvat beskrivning. För att förstå varför han mördats bör man ta reda på vem han var i relation till makthavarna i Riyadh. Vad har han gjort de övriga åren av sitt 59 åriga liv?

DEBATT

Varför ska SVT få håna kineser?

Torbjörn Wikland

Komikern Jesper Rönndahl har i SVT fått håna kineser. Han och och de programansvariga på SVT får nu finna sig i att kallas tvättäkta rasister av kineserna. Och varken etablerade massmedia eller politiker verkar förstå att Sverige och "Västerlandet" inte längre är världens "kungar i baren" skriver FiB/Kulturfronts Torbjörn Wikland i ett träffsäkert debattinlägg. Missa det inte!