logo

KULTUR

Bokrecension: Exkluderande design

2018-01-12

Fredrik Edin: Exkluderande design.
Förord: Paula Wahlgren.
(Verbal Förlag)

Jag har alltid varit negativ till design. Men medan vanlig design, åtminstone i högtidstalen, säger sig sträva efter att göra förbättringar – så vill exkluderande design istället göra försämringar. Den är formgivning som medvetet försöker öka klassklyftorna.

Exkluderande design kan vara många olika saker: obekväma parkbänkar så att inte uteliggarna kan sova där, spikar i marken mot hemlösa som vill sitta, musik som spelas högt eller bara störande ljud som gör det obehagligt att vistas på platsen, olika hinder för skateboardåkare, att ta bort träd och buskar för att människor inte ska få sitta ifred – men även att ställa fram stora blomkrukor som hindrar folk att sätta sig till exempel under utskjutande tak, att ta bort toaletter eller att stänga dem nattetid, att ha konsumtionskrav för att få vistas på en plats, att sätta obekväma skydd över saker – täcka över trappor nattetid eller ringa in bänkar med staket. Och skulle inget av detta funka kan du helt enkelt sätt upp en sprinkler med fotoceller så att vatten sprutar om någon står still på en plats.

Fredrik Edin har granskat fenomenet exkluderande design under flera år som journalist och på sin blogg Skumrask. Där berättar han även om hur bostadsbolaget MKB ville få bort tonåringar genom att spela upp radions P1 på hög volym. Försöket misslyckades dock och Edin skriver:
“När fattiga ungdomar ska köras bort används uppenbarligen P1. När fattiga missbrukare ska köras bort används klassisk musik. Jag misstänker att det finns ett dubbelt klassförakt hos beslutsfattare vid sådana här tillfällen. Först i själva valet att köra iväg människor. Sedan i fördomarna om samma människors smak.”

Som boken påpekar är problemet med alla dessa exkluderande designåtgärder att de inte löser de sociala grundproblemen. Designen exkluderar utan att integrera. Den förflyttar bara problemen bort från rika konsumenter och makthavare. Edin går även igenom olika ideologiska infallsvinklar på denna exkludering och jämför Marx-Engels ideologidefinition med Zygmunt Baumans:
“Skillnaden mellan Marx och Engels trasproletariat och Baumans underklass är att de förra är otillräckliga producenter medan de senare är otillräckliga konsumenter. Men det är slående hur mycket beskrivningarna av grupperna påminner om varandra.”

Det här är en viktig liten bok om hur samhället fascistifieras. Ekonomiskt svagare människor får allt svårare, även rent fysiskt, att delta i samhället.
 


Teckna en prenumeration här

Olof Rydström

KULTUR

Bok: Operation Barbarossa – Världshistoriens största fälttåg

Sisela Björnsson

2018-01-16

Att invadera Sovjetunionen var Hitlers huvudplan under andra världskriget, konkretiserad i ”Generalplan Ost” och ”Plan Oldenburg”. Samtliga östeuropeiska territorier fram till Uralbergen, samt Kaukasus, skulle koloniseras och 45 miljoner slaver och judar förintas eller fördrivas.

KULTUR

Bokrecension: Blixt från oklar himmel

Olof Rydström

2018-01-16

Men vad står det egentligen? Det är en i bästa mening överraskande samhällskunskapsbok av Sara Granér. Rimmen håller samman tre olika saker, begrepp eller företeelser. Du tvingas själv fundera över samband – om det alls finns.

KULTUR

Film: Lyser med sin frånvaro på svensk biografscen

Joacim Blomqvist

2018-01-15

Ännu lyser den Oscarsnominerade haitiske Raoul Pecks film om de unge Karl Marx, Le jeune Karl Marx (Den unge Karl Marx) med sin frånvaro på den svenska biografscenen. Att filmen i huvudsak diskuterar Kommunistiska manifestets (Manifest der Kommunistischen Partei, 1848), tillblivelsehistoria verkar inte så intressant trots att det i år har gått 170 år sedan Karl Marx och Friedrich Engels, efter Kommunisternas förbunds beslut, inledde arbetet med denna klassiker. Att det dessutom har gått 100 år sedan ryska revolutionen slutligen populariserade Marx och Engels idéer, som elegant formulerades i Manifestet borde kanske ha ökat intresset för Raoul Pecks film.