logo

KULTUR

Bokrecension: Solidärer

2018-02-07

Solidärer
Anna Jörgensdotter
Albert Bonniers förlag

Anna Jörgensdotters nya roman Solidärer utspelas på två plan: i Gävle och i Spanien.  Det är 1930-tal. I Sverige är det ett dagligt gnetande för brödfödan för vissa och arbetslöshet för andra. I Spanien har inbördeskriget inletts. Kring huvudpersonerna Ingemar och Klara grupperar sig ett myller av personer, miljöer och händelser. Den unge syndikalistiska arbetaren Ingemar har förmågan att minnas det som han inte har upplevt. Han föddes samma dag som Joe Hill avrättades. Hans käresta Klara bär hans barn utan hans vetskap. När Klara en dag träffar en annan man, är det för Ingemar slutet på deras relation. Vem är han att stanna kvar i Gävle medan folket i Spanien slåss och blöder för sin frihet i kampen mot general Francos fascister? Likt många andra svenskar reser han till Spanien och ansluter sig till de internationella brigaderna.

Solidariteten manar honom till handling. Men Ingemar kan inte glömma Klara och Klara har inte heller glömt honom. Hon läser allt hon hittar om det spanska inbördeskriget. Genom hela romanen löper deras inre monologer, riktade till den andre. Ingemar för kampen med vapen i hand på den spanska jorden. Klara organiserar kvinnornas solidaritet med det spanska folket. Liksom det spanska folket förlorade sin frihet, förlorade Ingemar och Klara sin kärlek, och liksom det spanska folket aldrig glömde sin kamp, kunde inte heller de glömma varandra.

Anna Jörgensdotter tecknar personernas yttre drag, vad de gör, säger och tänker, tämligen skissartat. Det är inte lätt att skilja den ena personen från den andra. De talar med samma röst och förblir därigenom alltför anonyma. Likt många nutida författare spränger Jörgensdotter realismens ramar. Ingemar minns som sagt det som han inte har upplevt. Han talar med den döda modern och han upplever Joe Hill, eller Joel Hägglund som var hans egentliga namn, som sin kamrat. Ingemar uppfattar det faktum att han är född den dagen Joe Hill dog som ett tecken på den väg han ska gå; den upproriska arbetarens väg. Joe Hills väg.

Anna Jörgensdotter erhöll Ivar Lo-priset 2010 för sin kollektivroman Bergens döttrar; en delvis intressant och lyckad roman. Dessvärre är inte Solidärer riktigt lika bra trots det mycket överraskande slutet. Det spanska inbördeskrigets inferno blir sällan riktigt skakande. Ingemar och hans kamrater blir inte heller riktigt levande gestalter. Man kan inte se dem för sin inre blick. De blir aldrig några tydliga karaktärer. Romanen hade vunnit mycket på att koncentrera handlingen och fördjupa personskildringen.
 


Teckna en prenumeration här

Jan Bergsten

KULTUR

"Fan, pappa, nu är det tufft, nu är det jävligt tufft!"

Marte Michelet

Den norske författaren Jon Michelet dog i våras, 73 år gammal. Hans omfattande författarskap präglades av ett starkt samhällsengagemang och ställningstagande för tredje världen mot kapitalismen. Här skriver hans dotter, Marte, om sin far.

KULTUR

Matilda Magnusson: ”Jag behövde någon som kunde ge mig styrka”

Torbjörn Wikland

Matilda Magnusson sjöng i Varberg den 21 april i samband med utdelningen av Lenin- och Robespierrepriset. Som 12-åring ”fann” Matilda Magnusson Björn Afzelius. Det blev starten till en musikalisk karriär som nu lett fram till en skiva med sånger av – Björn Afzelius. Idag kombinerar Matilda ett lärarjobb med en solokarriär på scen. Här intervjuas hon av FiB/K:s Torbjörn Wikland.

KULTUR

Gerhard Nordström: "Krig löser inga politiska frågor"

Gösta Elmquist

I Folket i Bild/Kulturfront nummer 6-7 visas Gerard Nordströms verk från sviten Sommaren 1970 och De antimilitära planscherna, vilka befäste Nordströms position som en av vår tids främsta antikrigskonstnärer. Med 93 års erfarenhet är han övertygad: krig löser inga politiska frågor. Dessvärre har USA:s katastrofala Asienpolitik från 1900-talet inte förbättrats. Det säger konstnären till FiB/K:s gästredaktör Gösta Elmquist i en kort intervju.

KULTUR

Satir: Hoppet och klippet

Jan-Erik Back

2018-05-30

Livet kan vara bekymmersamt ibland. Särskilt tillkrånglat är det när det är mycken månad kvar i slutet på lönen. Av någon okänd anledning brukar det speciellt då finnas hundratals saker att betala medans kylskåpet innehåller ett kvarts paket härsket smör och en urklämd tub senap plus något oidentifierat som var menat som jobblunch två månader tidigare.