logo

KULTUR

Den demokratiska staden – att utveckla det offentliga rummet

2017-11-30

Madeleine Hjort:

Den demokratiska staden – att utveckla det offentliga rummet

Carlssons

Är huvudstaden fortfarande kunglig? Eller har små spår av demokrati sipprat in i stadsmiljön? Ofta domineras den gemensamma utemiljön av reklam. Madeleine Hjort ställer viktiga frågor huruvida det syns i Stockholms stadsmiljö att Sverige är en demokrati?

Reklamen har, i det moderna samhället, tillåtits bli vår gemensamma kultur. Oavsett om vi gillar klassisk musik eller soul, om vi gillar teater eller actionfilmer, om vi gillar deckare eller romaner – så möts vi av samma önskan hos Coca Colas reklam att ta våra pengar. Reklamen likriktar våra sinnen. Det är en kultur som uppmanar oss att konsumera samma saker som grannen och inte ifrågasätta. Den sänder budskap om att vi måste vara vackra och framgångsrika för att vara lyckade och lyckliga.

Madeleine Hjort studerar några centrala platser i Stockholm: Slussen, Stureplan och Sergels Torg. Hennes slutsatser är att naturliga träffpunkter saknas där samtalet mellan medborgare uppmuntras och att kulturens eftertanke inte ges plats.

Men Hjort anklagar inte bara reklambranschen och politiker. Hon beskriver också de stora kulturinstitutionernas brist på engagemang i stadsplaneringen. Tekniska museet i Stockholm är en av måltavlorna:

“Museet erbjuder många skolprogram på plats. Men lämnar inga spår, syns inte i ytterstaden, visar inte att de är intresserade av att fånga upp människors berättarlust och intresse för teknik, digitalt berättande och teknikhistoria. Alla är istället välkomna att besöka museet vid Djurgårdskanalen. (Långt från närmsta tunnelbanestation. /OR) Attityden är jämförbar med andra institutioners. Inte heller Dramatiska teatern syns till i ytterstadens områden, där nationalteatern från och till borde vistas för att fånga upp berättelser /.../”

Det här är en storartad bok om bristen på demokrati i vårt gemensamma stadsrum. Den påminner om Sven Lindqvists bok “Reklamen är livsfarlig”. Jag delar inte Madeleine Hjorts positiva syn på drottning Kristinas kulturgärning, men det är en bisak. Hjort beskriver övertygande hur demokratin ännu inte syns i stadsplaneringen; ja till och med hur den knuffats bort från våra gemensamma torg och tågstationer.


Teckna en prenumeration här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Olof Rydström

KULTUR

Svenska akademien borde lyssna på Svenska akademien!

Peo Österholm

Det är skillnad på Svenska akademien och Svenska akademien. De frackklädda herrarna med snille och smak är inte kända för att spela hip-hop, reggae och liknande musik. Det är däremot den skånska parafrasen på Svenska akademien, med samma namn. 

KULTUR

"Fan, pappa, nu är det tufft, nu är det jävligt tufft!"

Marte Michelet

Den norske författaren Jon Michelet dog i våras, 73 år gammal. Hans omfattande författarskap präglades av ett starkt samhällsengagemang och ställningstagande för tredje världen mot kapitalismen. Här skriver hans dotter, Marte, om sin far.

KULTUR

Matilda Magnusson: ”Jag behövde någon som kunde ge mig styrka”

Torbjörn Wikland

Matilda Magnusson sjöng i Varberg den 21 april i samband med utdelningen av Lenin- och Robespierrepriset. Som 12-åring ”fann” Matilda Magnusson Björn Afzelius. Det blev starten till en musikalisk karriär som nu lett fram till en skiva med sånger av – Björn Afzelius. Idag kombinerar Matilda ett lärarjobb med en solokarriär på scen. Här intervjuas hon av FiB/K:s Torbjörn Wikland.

KULTUR

Gerhard Nordström: "Krig löser inga politiska frågor"

Gösta Elmquist

I Folket i Bild/Kulturfront nummer 6-7 visas Gerard Nordströms verk från sviten Sommaren 1970 och De antimilitära planscherna, vilka befäste Nordströms position som en av vår tids främsta antikrigskonstnärer. Med 93 års erfarenhet är han övertygad: krig löser inga politiska frågor. Dessvärre har USA:s katastrofala Asienpolitik från 1900-talet inte förbättrats. Det säger konstnären till FiB/K:s gästredaktör Gösta Elmquist i en kort intervju.