logo

REPORTAGE

"Den skånska marken är plöjd, harvad och sådd"

2017-10-26

23 procent av Hässleholmarna röstade på Sverigedemokraterna i kommunvalet 2014.
Stödet för partiet är utmärkande starkt i såväl Hässleholm som Skåne, vilket bland annat beror på SD:s djupa rötter i regionen, samt vanan att rösta på nya tidigare oetablerade partier.

Järnvägsknuten i Skåne var den första kommunen i landet där allianspartier började samarbeta med Sverigedemokraterna. I en reportageserie i tre delar försöker Folket i Bild reda ut varför det skedde i just Hässleholm. 

Del 3: ”Den skånska marken är plöjd, harvad och sådd”. 
I förra delen av Varför Hässleholm? Träffade vi stensättaren Johan Andersson. Trettiotvååringen är en typisk sverigedemokrat. Han har jobb, men ingen högre utbildning. Han är kritisk mot den förda flyktingpolitiken, känner misstro mot politiker och är generellt missnöjd med den svenska demokratin. Han känner sig något mindre trygg än vad som är vanligt bland svenskar. 

Profilen är densamme både i Skåne och på riksnivå, enligt en undersökning som Som-institutet vid Göteborgs universitet presenterade 2015. Men som samma undersökning visar, så har partiet sitt starkaste stöd på landsbygden och i mindre orter som till exempel Hässleholm, där partiet fick 23 procent av rösterna 2014. Hässleholm ligger dessutom i Sverigedemokraternas starkaste fäste, Skåne. Inte minst under 2010-talet har andelen anhängare i regionen ökat markant och om det vore val i dag skulle 30,8 procent av skåningarna, Malmö ej inräknat, rösta på partiet, enligt en Sifo-undersökning från juni i år. Sett till hela riket är motsvarande siffra 18 procent. 

Med den bakgrunden är det kanske inte så konstigt att det var just i Hässleholm som Sverigedemokraterna först lyckades genomdriva ett aktivt samarbete med de tre etablerade allianspartierna Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna. 

Men varför är stödet för Sverigedemokraterna så utmärkande starkt i Skåne?

Anders Sannerstedt har studerat skånska väljare i tio år. Han är docent vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet och ägnar sig framför allt åt Sverigedemokraternas sympatisörer. 

Det finns enligt honom två huvudförklaringar till att stödet för Sverigedemokraterna är större i Skåne än landet i övrigt, och till att SD skördar historiskt stora framgångar i just en Skånekommun som Hässleholm. 

– För det första har invandringskritiken djupa rötter i regionen. För det andra var det i just Skåne och Blekinge som partiet först slog igenom. Den skånska marken är plöjd, harvad och sådd, resonerar han.

För att förstå skåningarnas högerpopulistiska böjelser backar Anders Sannerstedt tillbaka till 1960-talet. 

– Då bildades det första lokala partiet i Osby. Det hette Medborgerlig samling och blev en stark utmanare till Socialdemokraterna.
Där och då föddes en tradition av mindre lokala partier. Väljarna fick tidigt en vana att förhålla sig till, och rösta på, andra partier än dem som var etablerade på riksnivå. 

I slutet av 1960-talet började Sverige reglera invandringen, vilket gjorde att flyktingar började komma stötvis till Sverige, i direkt anslutning till krig eller kriser. På 1980- och 1990-talet kom människor från konflikthärjade länder som Iran, Irak och Balkan och sökte asyl. Då blev också invandring en allt hetare politisk fråga, och främlingsfientligheten växte sig stark, inte minst i Skåne. De små lokala partiernas program fylldes nu med invandringskritik. 

– Först ut var Carl P Herslow som startade Skånepartiet och höll närradiosändningar som ledde till stora valframgångar lokalt. Partiet ville framför allt ha självstyre för Skåne och blev senare också kritiskt mot invandring, säger Anders Sannerstedt.  

Det spred sig även till etablerade partier. 1988 genomdrev till exempel Moderaterna och Centerpartiet i Sjöbo en folkomröstning om att stoppa invandringen till kommunen. Centerpartisten Sven-Olle Olsson, en av de ivrigaste invandringskritikerna, uteslöts ur sitt parti och grundade  Sjöbopartiet. 

Även Vänsterpartiet i Kävlinge hade en invandringskritisk falang. När partiet splittrades bildade Kenneth Sandberg Kommunens väl. SD:s nuvarande riksdagsman Tony Wiklander är ett talande exempel på utvecklingen. Han har nämligen representerat sju olika skånska partier under sin politiska karriär, många av dem små lokala missnöjespartier. 

På det här sättet har invandring genom åren blivit en etablerad fråga i den skånska kulturella och politiska debatten, tillsammans med en befäst självständighetsiver. Missnöjespartier spred sin misstro mot flyktingar i nästan alla regionens fullmäktigeförsamlingar. När SD så bildades i slutet av 1980-talet bars partiet fram på resterna av småpartiernas axlar. 1991 vann partiet sitt första mandat i skånska Höörs kommunfullmäktige. Det var också i Skåne, närmare bestämt i Lund, som Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och deras allierade startade en studentförening under SD innan de tog makten i moderpartiet. 

– De organiserade sig starkt i Skåne. SD satsade hårt på att slå igenom här, och det skilde sig mycket från andra kommuner. Här fanns faktiskt något att rösta på, säger forskaren Anders Sannerstedt.

Parallellt med framväxten av lokala småpartier drabbades regionen hårt av avindustrialisering. Under 1960-talet monterades den stora textilindustrin ned. Sedan drabbades även varven, verkstadsindustrier och träindustrier under 1970- och 1980-talet. Jordbruken har tynat bort alltmer. Hässleholm drabbades framför allt genom nedläggningen av ortens regementen, som sysselsatte många arbetsföra invånare. 

I dag ligger Skåne rent inkomst- och produktionsmässigt på den nedre halvan bland Sveriges regioner. Skåne har också en svag inkomst per individ – endast Jämtlands och Värmlands invånare har haft en sämre inkomstutveckling än skåningarna sedan 1995. 
Högerpopulism har i generella drag starkt stöd hos ”globaliseringens förlorare” – det vill säga invånare som inte har haft lika lätt att anpassa sig till en förändrad arbetsmarknad till följd av globaliseringen, där industrijobb har ersatts av en expanderande tjänstesektor. Beror Skånes avvikande invandringskritik på en likväl avvikande ekonomisk utveckling? 

– Vissa skånska kommuner har definitivt drabbats hårt av industrinedläggningar och försvunna arbetstillfällen, och har inte haft helt lyckosamma omställningar, konstaterar Mats Olsson som är professor och prefekt på Lunds universitets ekonomisk-historiska institution.

– I ganska många fall sammanfaller det med de kommuner där SD har vunnit mest mark, som till exempel Hässleholm. Jämför det med Lund, som har hög utbildningsnivå och låg arbetslöshet, och där stödet för SD är svagt. Men några direkta kausala samband har inte kartlagts. 

SD är inte på något sätt överrepresenterat bland de skåningar som står utanför arbetsmarknaden. Det är med andra ord inte människor som har förlorat sina jobb som röstar på partiet. 

– Folk blir inte automatiskt rasister bara för att arbetslösheten är hög. Jag har inte heller sett någon studie som visar att Skåne är värre drabbat av globaliseringen än landet i övrigt, säger Mats Olsson. 

När sociologen Björn Fryklund, professor vid Malmö högskola, satte sig ned för att svara på frågan om varför missnöjespartierna hade så stark framväxt i just Sveriges sydspets under 1980- och 1990-talet, var den ekonomiska aspektens inverkan något av ett huvudbry. Men med åren har en övertygelse växt fram:

– Det finns såklart generella kopplingar till den ekonomiska utvecklingen. Men jag tror inte så mycket på ett så enskilt orsakssamband till att strömningarna har växt fram så starkt i regionen.  

– Framför allt beror det snarast på en kombination av tre aspekter: först närheten till Danmark och Europa, vilket har inneburit en mer direkt närhet till flyktingsituationer. Sedan på exemplets makt: många i regionen har visat att det går att göra politik av den här frågan, med mindre partier. Sedan brukar man säga att folkhemmet föddes söder om landsvägen – vi kan se att konservatismen har varit särskilt stark i landets södra regioner. 

Varför är då den politiska konservatismen så stark i just Skåne? Björn Fryklund skrattar till åt frågan, med en antydan om att det inte finns något givet svar. 

– Det är det man alltid undrar. Vad kom före? Många gör kopplingar till den politiska konservatismen som var stark på fascismens 1930-tal. Jag har tidigare avvisat det, och tyckt att det har varit att gå lite för långt. Men jag kan inte bortse från att det finns kopplingar. Tankeidéer och föreställningar reproduceras, får ett nytt innehåll. Så är det ju. 

Det är inte så konstigt, menar Björn Fryklund, att etablerade partier började samarbeta med SD i en Skåneort som Hässleholm. 

– Partikolleger i de etablerade partierna i andra delar av landet skulle aldrig prata med SD. Men i Skåne är det många som inte ser något problem med det. Partiet har funnits där mycket längre än i andra delar av landet. De har redan samarbetat med små missnöjespartier i många år. Det betyder att det finns en vana, och det är klart att det spelar in. När de nu dessutom faktiskt har börjat göra verklighet av sin civilisering av partiet, och börjat göra sig av med rasister på riktigt, så kommer borgerliga partier successivt i allt större utsträckning att börja säga att partiet är normalt. Sverigedemokraterna fyller ett sedan länge stort tomrum av socialkonservatism i den svenska politiken. 

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Mårten Färlin

REPORTAGE

Hur står det till med Socialdemokraternas alliansfrihet?

Mårten Färlin

2017-11-13

Den militära alliansfriheten ligger fast. Det påstår Socialdemokraterna. Men frågan är om alla partimedlemmar verkligen håller med. Hur enigt är egentligen partiet om Peter Hultqvists försvarspolitiska linje?

REPORTAGE

"Sverige måste snabbt ratificera FN-avtalet om kärnvapenstopp"

Jan Bjerkesjö

2017-10-19

Sten Sandberg, samordnare och initiativtagare till Nätverket mot Nato Gotland, är starkt kritisk till att Natosoldater och trupper deltog i krigsövningen Aurora 17 på Gotland.

- Jag är för ett starkt försvar av Sverige och Gotland och det är bra att försvaret övar regelbundet. Men det ska enbart vara svenska soldater som deltar på svensk mark, gärna i kombination med civilförsvaret.

REPORTAGE

Gotland skulle vara tryggare som demilitariserat

Jan Bjerkesjö

2017-10-19

En av de gotlänningar som inte vill se militär närvaro över huvud taget på Gotland är tidigare centerpartistiske ombudsmannen och ledarskribenten Mats Jönsson. På sin tomt har han spikat upp en liten skylt med texten ”Nato go home”.

- Ingen stor skylt med budskapet är klart. Och det är många som hört av sig och tycker detsamma.

REPORTAGE

Succé för fredsövningen Åland 17

Pelle Sunvisson

2017-10-17

Det är någon gång på eftermiddagen den andra dagen som det plötsligt slår mig. Vi har lyckats!
 
Övningen är frukten av nästan ett års förberedelser. Så nära som tre veckor innan övningen var det oklart om det alls skulle bli någon övning. Vi gick runt på ett absolut minimum av frivilliga krafter, det saknades tiotusentals kronor, i Finland hade vi blivit kallade ”en rysk operation” och flera av deltagarna hade känt sig tvingade att ställa in. 

Det skriver Pelle Sunvisson om fredsövningen Åland 17.