logo

KULTUR

En kvinnlig grovarbetare i humor

Foto Wikimedia Commons

2018-02-08

En kvinnlig ”grovarbetare i humor” har hon kallats, Anna Fredrika Myrberg, som föddes i Norberg den 9 maj 1878 och som året därpå flyttade till Värmland med sin familj. Efter pappa veterinärens tidiga död följde för den ensamstående tvåbarnsmodern ekonomiskt bekymmersamma år. I början av 1900-talet kom Anna till Stockholm, där Västmannagatan 78 var hennes fasta adress fram till hennes död 1931.

Det var i Stockholms-Tidningen hon skulle debutera med sina skriverier och det under pseudonymen Svarta Masken. Från början kan man kalla det brödskrivande, men med tiden kunde hon faktiskt försörja sig som heltidsskribent, kvick som hon var i såväl huvud som hand.

Skämtsamma bitar, sångtexter och humoristiska kåserier samlades även i bokform: Svarta Maskens dikter utkom 1919 och skulle följas av bland annat Svärjes historia upptekknad i kårta drag av södergrabben Ville Andeson och Det förhäxade paradiset och andra dårdikter. Genom sina egna scenuppträdanden på gamla ”Hundraelvan”, Regeringsgatan 111, skulle Svarta Masken komma att bli en riktig Stockholmskändis, trots eller kanske tack vare sitt spröda yttre, sin puckelrygg, men hårt sminkad och alltid klädd i svart. Hon läste sina dikter med gravallvarlig min, medan publiken bågnade av skratt. Svarta Masken var sannerligen långt före sin, och de strömlinjeformade stand upparnas, tid!

1984 utkom en nyutgåva med Svarta Maskens dårdikter samt humoresker och slagdängor (Bokförlaget Prisma) i urval under redaktion av Titti Hasselrot, med förord av Lena Persson och illustrationer av Gunna Grähs.

Svarta Masken
VÅRT LAND

(Moderniserat under dyrtiden.)

Vårt land, vårt land, vårt fosterland,
ljud högt, o dyra ord!
Ej finns hos oss de minsta grand,
som ej berörts av jobbarhand,
och slut är nu med smörgåsbord
och nubben i vår nord.

Vårt land är fattigt, skall så bli,
och allt försämrat är.
En främling far oss ej förbi,
han har det bättre här än vi,
han lever utan allt besvär
och får vad han begär.

Vi älska sprit, vi älska snus
och ärter och buljong,
vår kaffekannas dova sus,
vårt smör och socker, gryn och ljus –
allt, allt, vad vi ha ägt en gång,
är blott en syn, en sång.

Vem täljde väl de striders tal,
när i var kö man stod,
när mjölken kom, så blå och skral,
när fläsk ej fanns för hungerns kval,
när snäst man gick från bod till bod,
då krävdes tålamod.

Och fördes vi att bo i glans
bland guldmoln i det blå,
det blev för oss en annan dans,
där kanske mat och pilsner fanns,
men jobbarna se skulle stå
inunder och se på.

Din blomning stannar i sin knopp,
den vissnar bort i tvång;
och minskar gör vår stackars kropp
för varje dag som rinner opp –
snart trycka vi på en kupong
vår fosterländska sång.

Teckna en prenumeration här

Bengt Berg

KULTUR

Så stöttade DN:s kulturredaktion Kulturprofilen!

Idag inleds rättegången mot Kulturprofilen i hovrätten i Stockholm. Det är inte bara Svenska Akademien som stöttat honom. Även några av landets största kulturredaktioner har krattat manegen åt honom. Här skriver en person som har haft stor insyn i det outtalade samarbetet mellan Kulturprofilens Forum och landets största kulturredaktioner. Läs om hur redaktionerna "sponsrat" Kulturprofilen och hans scen Forum. 

KULTUR

Fanny å Farmor

Ett inlägg under pågående valrörelse av Kristina Eriksson och Hans-Magnus Meincke.

KULTUR

Musikaliskt mirakel

Margareta Zetterström

När Bach gjorde det inledande preludiet i Das Wohltemperierte Klavier spelbart för alla gläntade han på dörren till musikens underbara värld. Det menar författaren och översättaren Margareta Zetterström.