logo

TIDNINGEN

Europas längsta bro fastnade i mediernas filter

Brobygget över Kertj-sundet. (Contains modified Copernicus Sentinel data/Wikimedia Commons)

2017-12-28

Europas längsta bro, 19 kilometer över Kertjsundet, ska bli färdig den 31 december 2017. Då återstår bara asfaltering av vägbanorna (klart 2018) och järnvägsutrustningen (klart 2019). Vadå, Kertjsundet? Jo, det gäller bron från ryska fastlandet till Krimhalvön. Etablerade medier har tyvärr antingen plockat bort informationen eller bara vinklat den som ett av Putins bisarra utspel.

Om vi bortser från gamla brittiska imperiedrömmar att bygga en bro över Kertjsundet så började Hitlertyskland under andra världskriget bygga en sådan bro. Efter de tyska arméernas reträtt fullföljde den sovjetiska Röda armén bygget, men bron var så bräcklig att den föll sönder. Därefter har ambitionen att bygga en ny bro återkommit flera gånger under Sovjet-tiden och därefter. När därför förslaget om brobygge åter dök upp 2014, efter att Ryssland tagit kontroll över Krim, så var det en gammal dröm som förverkligades när bygget startade 2015.

Obs! Jag menar, som många andra, att det ryska övertagandet genom militärinsatsen ur folkrättslig synpunkt var felaktigt. Det gäller oavsett att Krims invånare med mycket stor majoritet röstade ja för att tillhöra Ryssland. Det gäller också oavsett en jämförelse med USA:s folkrättsvidriga avstyckning av Kosovo och invasionerna av Afghanistan, Irak, Libyen och andra stater även om USA då helt struntade i vad majoriteten av dessa länders befolkningar tyckte. Det gäller även oavsett att Chrusjtjov i 1950-talets Sovjet gav Krim som ”gåva” (knappast i linje med Sovjetunionens författning) till underrepubliken Ukraina och oavsett att Ryssland hade en marin bas på Krim. Dessa exempel understryker bara att Ryssland agerade skickligt för att ta över Krim.

Tekniskt, ekonomiskt och kulturellt finns det paralleller med bygget av Öresundsbron mellan Sverige och Danmark. Ända sedan 1800-talet har Krim och Svarta havskusten i Ukraina varit mycket eftertraktade av ryssar som velat njuta av sol och bad, ungefär som vi svenskar har dragits till Medelhavet. Läs Anton Tjechovs Damen med hunden för att se dess historiska dragningskraft i Ryssland.
En pikant detalj är att entreprenören för detta gigantiska projekt, Arkadij Rotenberg, är en av de första personerna som pekades ut i USA:s och EU:s ekonomiska sanktioner mot Ryssland 2014. Det är uppenbart att projektet är en teknisk utmaning som kräver stort kunnande. Etablerade medier i väst spekulerade i hur ryssarna skulle få tillgång till professionell västlig expertis. Projektet kan ur teknisk synpunkt väl låta sig jämföras med det nyligen slutförda väststödda projektet i Ukraina för att skärma av och kapsla in resterna av kärnkraftverket Tjernobyl. Skillnaden är bara att Kertjbron genomfördes enbart med rysk expertis. Att sådan expertis finns i Ryssland borde inte förvåna.

När nu bron över Kertjsundet färdigställs tar den över ”ledartröjan” från Portugals Vasco da Gama-bro som Europas längsta bro över vatten. Men – stopp där! Europa är inte världsledande! Världens längsta bro byggdes för några år sedan i Kina. Det är bron över Jiaozhoubukten i Qingdao. Med sina 42,5 kilometer är bron lång som ett maratonlopp. Den stod färdig efter endast fyra års bygge. Och snart invigs en ny bro, Hong Kong-Zhuhai-Macao, med en huvudbro, två konstgjorda öar och en undervattenstunnel, sammanlagt 55 kilometer lång. Efter fyra års konstruktion ska den vara färdig i slutet av 2017. Den har byggts för att stå emot tyfoner, för att stå emot 30 ton tunga fartyg som kör in i den och för att klara en jordbävning på magnitud 8, och den har en livslängd på 120 år.

Okej, men USA då, som alltid har velat framstå som ”biggest in the world” i det mesta? Men det var länge sedan USA byggde en riktigt lång bro – 1956 respektive 1969 (Lake Pontchartrain Causeway, två efterhand sammankopplade brobyggen utförda vid olika tidpunkter – då längst i världen). Sedan blir det allt glesare med amerikanska ”biggest in the world”-projekt av olika slag.  Googlechefen Eric Schmidt förutspådde nyligen att Kina 2025 passerar USA inom området artificiell Intelligens, AI. Detsamma gäller troligtvis delar av det militära området enligt amerikanska militära experter. Brobyggena i världen i dag är ett exempel på hur USA numer överflyglas av andra aktörer. Historiskt pekar det inte mot en fredlig utveckling i världen utan tvärtom. Frågan är bara varför etablerade medier inte förmedlar och diskuterar sådan information.
 


Teckna en prenumeration här

ÅRET UT: KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Torbjörn Wikland

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 10 i sin helhet

Jan Bjerkesjö

2018-01-17

I morgon är det utgivningsdag för Folket i Bild Kulturfronts första nummer 2018. I väntan på det publicerar vi i dag FiB/K nr 10 2017 i sin helhet. I fjolårets tionde nummer låg koncentrationen på krigsövningen Aurora 17 och där riktade vi fokus på Gotland och vad gotlänningarna tyckte, men vi rapporterade också från Bokmässan i Göteborg.

TIDNINGEN

Rätt & Rådligt: Om Skåne vore Katalonien

Per Åberg

2018-01-12

Under hösten har vi kunnat följa hur en stark folkopinion i Katalonien med avstamp i en lokal folkomröstning har sökt uppnå självständighet för provinsen. Avsikten med omröstningen var att få igång förhandlingar med den spanska centralmakten och förmå den till eftergifter i självstyrelsefrågan, men regeringen i Madrid har inte kunnat förmås till detta. I stället har den gripit de självständighetsförespråkare som den har fått tag på och utfärdat europeiska arresteringsorder för dem som har satt sig i säkerhet utomlands.

TIDNINGEN

Myndigheter och skolor som plattform för propaganda

Christer Lundgren

2018-01-08

Forum för Levande Historia (FLH) är en myndighet under Kulturdepartementet. Det är en god utgångspunkt för att visa hur försåtligt statsmakten använder skolor och myndigheter som plattform för politisk propaganda.

TIDNINGEN

Skriftställning: Apropå jul

Jan Myrdal

2017-12-21

Nu blir det jul. Ännu på femtiotalet skar då de svenska män som gärna kallade sig medelklass upp julskinka och tog en snaps eller fler under det barnens ögon glittrade i återskenet från granens (då ej elektriska) juleljus väntande på att den som var far i familjen skulle sätta på sig vitskäggig tomtemask och dela ut klappar åt dem.