logo

DEBATT

Fem anledningar till att vi bör ha värnplikt

Värnplikten har åter blivit aktuell då försvaret inte lyckas fylla leden med yrkessoldater. Trots ett starkt folkligt stöd för allmän värnplikt verkar regeringen dock inställd på att endast komplettera med värnpliktiga. Den sittande Värnpliktsutredningen skall ”föreslå lämplig balans mellan plikt och frivillighet”, men allmän värnplikt är alternativet till ett yrkesförsvar. Värnplikten är inte, som utrikesminister Margot Wallström ville få det till, ett sätt att sysselsätta ungdomar med allt från hemtjänst till att kratta löv. Syftet med den allmänna värnplikten är ett folkförankrat totalförsvar, vilket inte är detsamma som att alla måste genomgå vapenutbildning, även civilförsvaret ingår.

1. FÖRSVAR AV HELA LANDET. 

Allmän värnplikt krävs om hela territoriet skall försvaras. I dag finns endast några hemvärnsbataljoner mellan Stockholm och Boden. Gotland är nästan helt utan försvar. Med allmän värnplikt där utbildningen sker i det egna länet skapas ett rikstäckande försvar där de värnpliktiga snabbt kan mobiliseras och där varje värnpliktig känner att försvaret gäller hembygden. Det är inte detsamma som att vi skall bygga nya kaserner. Här handlar det om en modern flexibel decentraliserad utbildningsverksamhet.

2. FÖRSVARSMAKT SOM BIDRAR TILL FRED OCH AVSPÄNNING.

Ett värnpliktsförsvar bidrar till att minska spänningarna i Östersjöområdet. Det kan bara användas för det egna landets skydd och ingen stat i vår omgivning behöver känna sig hotad. Med ett yttäckande försvar frestas inte andra att fylla ett vakuum och besätta delar av vårt territorium. Risken minskar att vi blir en tummelplats för rivaliserande stormakter.

3. FÖRSVARSVILJAN.

Försvarsviljan stärks av allmän värnplikt. Då det är en plikt som gäller för alla, kvinnor som män, finns ingen annan drivkraft för försvarsstyrkorna än landets skydd. Det finns inga särskilda karriärvägar, pengar att tjäna eller meriter från deltagande i utlandsoperationer att locka med, i motsats till vad som gäller för yrkesförsvaret. Risken bortfaller helt att endast de som är intresserade av det militära som sådant rekryteras. Den förre finske försvarschefen Gustav Hägglund är emot Natomedlemskap då militärallianser och yrkesförsvar är det ”nationella försvarets svanesång”. 

4. MEST FÖRSVAR FÖR PENGARNA.

Försvaret måste få kosta. Men det insatsförsvar vi har i dag ger lite för pengarna. Ny Jas Gripen, ny ubåt och andra dyra vapensystem håller på att tränga ut truppförbanden. De vapensystemen behövs också, men ger oss inte territorialskydd. Det är ett försvar anpassat till Nato. Ett värnpliktförsvar kräver viss ökning av försvarsanslagen, men inga orimliga nivåer och är ändå billigare än ett yrkesförsvar. Finland kan mobilisera mer än 200 000 värnpliktiga och har lägre försvarskostnader än Sverige. 

5. DEMOKRATIFRÅGA. 

Den allmänna värnplikten drevs fram i vårt land under senare delen av 1800-talet av folkliga krafter som motvikt mot den militarism och aktivism som frodats i reaktionära kretsar. Den allmänna värnplikten var en medborgerlig skyldighet men också en medborgerlig rättighet att få delta i landets försvar. Därmed blev allmänna värnplikten ett led i demokratiseringen av samhället. De som i dag har varit med och avskaffat värnplikten är samma politiker som vill ha oss med i Nato. De skyr ett folkförankrat försvar. 

Lars-Gunnar Liljestrand

DEBATT

Hon har skrivit boken alla borde läsa - om stormen kommer...

Torbjörn Wikland

Fortfarande är tusentals människor utan el på grund av stormen Alfrida. Journalisten och författaren Anna-Maria Stawreberg har skrivit Prepping - boken alla borde läsa inför nästa oväder eller krig. Torbjörn Wikland som själv hamnade mitt i ovädret recenserar boken. 

DEBATT

Fördjupa det nordiska samarbetet!

Thomas Lindh

För en liten nation i en värld med alltmer tillspetsade motsättningar är det lärorikt att återvända till de principer som den alliansfria rörelsen samlades kring. Dess program förenar nationellt oberoende mot stormaktsdominans med ökat internationellt samarbete. Det skriver FiB/K medlemmen Thomas Lindh som även har webbplatsen Bandung.se

DEBATT

Vad händer i Elitfabriken?

Torbjörn Wikland

Gapet mellan ”vanligt folk” och makteliten växer. Så aldrig har väl en bok om Handelshögskolan varit mer aktuell än nu. FiB/Kulturfronts Torbjörn Wikland har läst den omdiskuterade boken om sin gamla skola Handels – där mycket har förändrats sedan han gick där.

DEBATT

Vem var egentligen Khashoggi?

Lars Drake

En av de mest omtalade händelserna de senaste veckorna i internationell press är mordet på Jamal Khashoggi på det saudiarabiska konsulatet i Istanbul. Khashoggi beskrivs som en journalist och det är korrekt eftersom han varit  skribent på Washington Post det senaste året. Det är trots det inte en adekvat beskrivning. För att förstå varför han mördats bör man ta reda på vem han var i relation till makthavarna i Riyadh. Vad har han gjort de övriga åren av sitt 59 åriga liv?