logo

REPORTAGE

Hur står det till med Socialdemokraternas alliansfrihet?

– Vi är många som reagerade kraftigt på de senaste stegen mot Nato, berättar före detta nedrustningsambassadören och socialdemokratiska riksdagsledamoten Maj-Britt Theorin. Foto: Eva Wernlid

2017-11-13

Den militära alliansfriheten ligger fast. Det påstår Socialdemokraterna. Men frågan är om alla partimedlemmar verkligen håller med. Hur enigt är egentligen partiet om Peter Hultqvists försvarspolitiska linje?

Det börjar på Gotland. I en plötslig överraskningsattack en regnig dag i september landstiger ”Land-A” vid Sveriges gränser. De hoppar fallskärm från flygplan, gräver skyddsgropar i marken och rapporterar koordinater till hembasen. Man fullföljer attacken med mindre luftlandsättningar norr om Mälaren och avancerar mot Oxelösund-Nyköpingsområdet. De attackerande trupperna drabbar sedan samman med försvarande soldater på vägen mot huvudmålet: Sveriges huvudstad, Stockholm. 

Aurora 17 var en repetition med en fiende utan namn. Övningen, som är försvarsmaktens största på över 20 år, aktiverade totalt 19 000 militärer och myndighetspersoner, och de attackerande trupperna spelades av soldater från bland annat Finland, Frankrike och USA. Fienden må ha varit namnlös, men den råkar ha liknande landsgränser som Ryssland, kommer från öst, och har dessutom en rad andra likheter med landet. Enkelt sammanfattat var Aurora 17 en Natokoalitions övning på en attack från en fiktiv fiende i öst. 

Den regering som beslutade om Aurora leddes av Socialdemokraterna, ett parti som alltid har värnat om alliansfriheten. Så sent som vid årets rikskonferens Folk och Försvar underströk försvarsminister Peter Hultqvist (S) att Sveriges ”militära alliansfriheten ligger fast”. Han påpekade även att Socialdemokraterna driver en alliansfri politik och att ”det blir ingen ansökan om något medlemskap i Nato!” 
Men Peter Hultqvists försvarspolitiska linje, som av många anses innebära steg i riktning mot ett Natomedlemskap, har väckt kritik inom Socialdemokraterna. Och bevisligen även fått medhåll. Det bubblar under ytan, och partiet hemsökt i dag av inre strider, enligt flera socialdemokratiska Natokritiker med insyn i partiet.

– Vi är många som reagerade kraftigt på de senaste stegen mot Nato, berättar före detta nedrustningsambassadören och socialdemokratiska riksdagsledamoten Maj-Britt Theorin.

– Det pågår en slags dragkamp om Natofrågan, mellan försvarsdepartementet och utrikesdepartementet, säger socialdemokratiske FN-ambassadören Pierre Schori, som nyligen skrev en oberoende Natoutredning. 

– Visst finns det kritiska röster mot Peter Hultqvist inom Socialdemokratin, säger Ulf Bjereld, ordförande för sidoorganisationen Socialdemokrater för tro och solidaritet. 

Sverige har inte medlemskap i Nato. Det politiska stödet för en sådan anslutning har av alliansfri tradition lutat starkt åt nej-sidan, och partierna Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet samt Sverigedemokraterna säger i dag fortfarande nej till medlemskap. Men, parallellt med ett ökat politiskt stöd för Nato (samtliga allianspartier är i dag för ett medlemskap), har banden till kärnvapenalliansen i många avseenden växt sig starka de senaste decennierna. 

Första gången som svenska soldater deltog i Nato-ledda militäroperationer var 1992, strax efter att östblocket upplöstes. Två år senare anslöt det då Moderatledda Sverige till Natos systerorganisation ”Partnerskap för fred” vars gemensamma övningar ska förebygga internationella konflikter. 

1997 fördjupades samarbetet i form av det Euroatlantiska partnerskapsrådet, som är en politisk ram för ovanstående. 
Därefter har ett mestadels Socialdemokratiskt lett Sverige närmat sig Nato på flera sätt: Genom flertalet militära Nato-övningar på svenskt territorium, införandet av en svensk Natoambassadör och tillsättningen av svenska officerare på Natos högkvarter. Tillsammans med tio Natoländer och Finland driver Sverige en myndighet som underhåller amerikansktillverkade flygplan, vars användningsområde är transport av personal till internationella insatser. Svenska trupper har deltagit i Nato-operationer i till exempel Kosovo, Afghanistan och Libyen. 

Vid Natos toppmöte i Wales 2014 tassade man ännu närmre, på Alliansens initiativ, med Socialdemokraternas stöd: Överbefälhavaren Sverker Göransson undertecknade värdlandsavtalet, vilket ger Nato möjlighet att stationera trupp och utrustning på svensk mark, på inbjudan av Sverige. Samtidigt valde man att öka informationsutbytet och övningsdeltagandet. Avtalet trädde i kraft 2016 efter en vända riksdagen. 

Det är just värdlandsavtalet, som antogs av en stor majoritet i riksdagen, som ruskade många socialdemokratiska Natokritiker till liv. Socialdemokraten Maj-Britt Theorin anser att beslutet ”ofrånkomligen var ett uppenbart närmande till Nato”. Hon har länge jobbat för nedrustning av kärnvapen och reagerade på specifika formuleringar i skrivelsen. 

– Vi såg att det innebar en uppenbar risk för kärnvapen inom svenskt territorium, på grund av oklarheter i avtalet. Det blev en väldig motreaktion när avtalet antogs i riksdagen 2016, och det råder fortfarande delade meningar om vilka garantier som det faktiskt innebär. Det finns de som tycker att det är ett jättebra steg att ta. Men en mängd socialdemokrater som jag själv, Thomas Hammarberg, Pierre Schori, och Thage G. Peterson sa att vi inte kunde ställa upp på avtalet. Även de tre största partidistrikten, Stockholm, Göteborg och Malmö protesterade. 

Nato får enligt uppgörelsen förvisso endast beträda svensk mark via inbjudan från Sverige, men om de så gör, så är det Natos strategi som gäller. Och inom Natos strategi ingår kärnvapenanvändning. 

– Det var därför vi protesterade så kraftigt, berättar Maj-Britt Theorin.

Redan i augusti i år fick Sverige se prov på vad avtalet i praktiken kan innebära, när USA:s försvarsminister James Mattis varnade Sverige för att skriva under en FN-konvention om en kärnvapenfri värld. Konvention, som Sverige dessutom länge har varit en drivande part i, går nämligen helt stick i stäv med Nato, som faktiskt är en kärnvapenallians. Regeringen har nu tillsatt en utredning om huruvida nedrustningsuppgörelsen ens bör undertecknas, och svaret presenteras först efter riksdagsvalet 2018. 

– Det är en minst sagt förvånande, upprörande och oacceptabel påtryckning från USA, som tydligt visar på problemen i värdlandsavtalet, säger Theorin. 

S-diplomaten Pierre Schori menar att det finns två linjer i frågan om värdlandsavtalet. Den ena företräds av Hultqvist och Försvarsdepartementet, som vill fördjupa samarbetet med USA och inte på något sätt stöta sig med vare sig USA eller Nato. Som att underteckna ett avtal om en kärnvapenfri värld, till exempel.

Den andra linjen företräder Margot Wallström och utrikesdepartementet, som är starka förespråkare av FN-konventionen, och bryr sig mer om en kärnvapenfri värld än ett Nato-samarbete. 

Konflikten tog plats i tidningsspalterna tidigare i år, när Wallström i ett debattinlägg i SvD gjorde tydligt att inriktningen är att kärnvapenavtalet ska undertecknas. En överrumplad Hultqvist svarade i en intervju med DN att ”vi ska bidra i den internationella kampen för kärnvapennedrustning. Men detta får inte i någon mening rubba våra säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten.” Det hela utmynnade i ett gemensamt uttalande där de förtydligade att de båda förespråkar samma linje: Att konventionens alla eventuella konsekvenser måste utredas. 

– Det är känt att det finns olika uppfattning om frågan i de två departementen. Det pågår någon slags dragkamp däremellan, säger Schori. 

Han menar att Wallström har ett ”enormt” stöd inom partiet. 

– Det visade sig på kongressen, i partimotioner, föreningar och hos medlemmar jag talar med. Det finns en stark olust inför Nato-närmandet. 

Partiveteranen Thage G. Peterson, som var riksdagsledamot under Olof Palme och senare försvarsminister under Göran Persson, har gjort sig känd för sin alliansfria ådra. Han lunchar emellanåt med försvarsministern, trots att deras försvarspolitiska åsikter skiljer sig åt, och han delar inte Schoris bild av en konflikt mellan Wallström och Hultqvist. 

– Något sådant känner jag inte till. Men jag vet en sak, efter att ha levt i partikretsar i tre decennier, och det är att olika former av beredningar föregås av häftigare diskussioner än man tror. Och med det som bakgrund, kan jag säga att försvarsministern inte hade kunnat gå ut med sina ställningstaganden om han inte hade känt stöd i partiet. Man kan inte ha olika uppfattningar när man sitter i regering, så är det. 

Socialdemokraterna är ett hierarkiskt parti. Kan det hända att många ställer sig bakom den officiella ståndpunkten trots att de tycker annat?

– Det utesluter jag inte. Socialdemokraterna är ett oerhört konservativt och traditionellt parti. Man ändrar inte en ståndpunkt utan vidare, som den militära alliansfriheten till exempel. Visa medlemmar har blivit tveksamma mot den alliansfria linjen, och då mullrar det i leden. Men jag tycker inte att det mullrar så kraftigt att det äventyrar regeringens politik. Vi motståndare till värdlandsavtalet och en svensk Nato-anslutning har inte varit tillräckligt framgångsrika. 

Han har ingen anledning att tro att det finns en särskilt stark opposition mot Hultqvist inom partiet, men påpekar samtidigt att det helt klart finns kritiker – och att han själv är en av dem. 

– Många som jag möter tycker inte att regeringen är tillräckligt rädd om alliansfriheten. Värdlandsavtalet är en olycka för Sverige. Bläcket hade inte ens hunnit torka förrän USA ville montera missiler i landets östra delar, riktade mot Ryssland. Jag är en lärjunge till Tage Erlander och Olof Palme, och hävdar fortfarande principen att alliansfriheten har tjänat oss väl i tvåhundra år, hållit oss utanför krig och byggt upp en stolt tradition av fred. På Palmes tid var vi alliansfria mot såväl öst som väst, men i dag upplever jag inte samma klarhet. En alliansfri linje förpliktigar Sverige att tala i samma tonläge och språk till både Ryssland och USA och gör vi inte det så är vi inte neutralt alliansfria. Det är farligt om vi hamnar på den ena sidans garn. 

Sidoorganisationen Socialdemokraterna för tro och solidaritet har tidigare markerat mot såväl värdlandsavtalet och militärövningen Aurora 17. Ordförande Ulf Bjereld understryker att organisationen säger nej till Nato, och att grundinställningen bör vara att skriva på FN-konventionen för en kärnvapenfri värld, men svarar vagt om huruvida man står bakom Hultqvist eller ej. Han menar att det finns kritiska röster mot försvarsministern, men att han överlag har ett starkt stöd. 

– I 30 års tid har man påstått att ”men nu har väl Sverige närmat sig Nato” många gånger, och det har i någon mening varit sant varje gång. För mig är det väldigt viktigt att alliansfriheten vårdas på ett sådant sätt att Sverige har kvar handlingsfriheten i händelse av krig – det vill säga att vi kan välja att värna alliansfriheten och neutraliteten om kriget kommer. Än så länge är den gränsen inte nådd.
Även en person på utrikesdepartementet, som jobbar nära Wallström, dementerar att det finns en konflikt mellan utrikesministern och försvarsministern. 

– Visst har det funnits meningsskiljaktigheter längre ner i leden – det gör det alltid – men när frågan har kommit upp på ministernivå så är lösningsförmågan stark, inte minst mellan Hultqvist och Wallström. Det finns ett narrativ om att försvarsdepartementet sysslar med kanoner och kulor och utrikesdepartementet med fredsduvor, men det är en förenkling. Samarbetsförmågan departementen emellan är god, och linjen om alliansfrihet står fast. Vi har både samarbeten med Nato och är drivande i frågan om nedrustning av världens kärnvapen. Det finns ett grundmurat stöd för nuvarande linje bland partimedlemmarna. 

Utrikesministern Margot Wallström vill inte svara på några frågor om en eventuell konflikt med Hultqvist, eller om splittringar i partileden. Men i ett mejl via sin presskontakt skriver hon diplomatiskt att ett nära samarbete med en kärnvapenallians går att kombinera med att arbeta för kärnvapennedrustning:

”Sverige har ett starkt engagemang för kärnvapennedrustning sedan många decennier. Vår ambition att långsiktigt minska riskerna för användning av dessa vapen står inte på något sätt i motsats till vår säkerhets- och försvarspolitik. Tvärtom så kräver en modern säkerhetspolitik att vi bygger säkerhet både på kort och lång sikt.”

På en punkt är samtliga ovanstående Socialdemokrater överens: Det råder inga otydligheter i Socialdemokraternas försvarspolitiska linje. Den är fortsatt alliansfri, menar var och en. Med en liten brasklapp. 

– Vi för en alliansfripolitik, men den kunde uttryckas tydligare, säger till exempel Maj-Britt Theorin.

Folket i Bild har sökt försvarsminister Peter Hultqvist, S-Kvinnors ordförande Carina Ohlsson och SSU-ordförande Philip Botström. Sistnämndas presskontakt svarade avböjande med att SSU står bakom såväl värdlandsavtalet som FN-konventionen för ett globalt kärnvapenförbud. 

- Socialdemokraterna är ett oerhört konservativt och traditionellt parti. Man ändrar inte en ståndpunkt utan vidare, som den militära alliansfriheten till exempel. Visa medlemmar har blivit tveksamma mot den alliansfria linjen, och då mullrar det i leden. Men jag tycker inte att det mullrar så kraftigt att det äventyrar regeringens politik. Vi motståndare till värdlandsavtalet och en svensk Nato-anslutning har inte varit tillräckligt framgångsrika, säger Thage G Peterson. Foto: Eva Wernlid


Teckna en prenumeration här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Mårten Färlin

REPORTAGE

"Den skånska marken är plöjd, harvad och sådd"

Mårten Färlin

2017-10-26

I förra delen av "Varför Hässleholm?" träffade vi stensättaren Johan Andersson. Trettiotvååringen är en typisk sverigedemokrat. Han har jobb, men ingen högre utbildning. Han är kritisk mot den förda flyktingpolitiken, känner misstro mot politiker och är generellt missnöjd med den svenska demokratin. Han känner sig något mindre trygg än vad som är vanligt bland svenskar. 

Dags för den avslutande tredje delen i FiB/K:s serie om SD-fästet Hässleholm.

REPORTAGE

"Sverige måste snabbt ratificera FN-avtalet om kärnvapenstopp"

Jan Bjerkesjö

2017-10-19

Sten Sandberg, samordnare och initiativtagare till Nätverket mot Nato Gotland, är starkt kritisk till att Natosoldater och trupper deltog i krigsövningen Aurora 17 på Gotland.

- Jag är för ett starkt försvar av Sverige och Gotland och det är bra att försvaret övar regelbundet. Men det ska enbart vara svenska soldater som deltar på svensk mark, gärna i kombination med civilförsvaret.

REPORTAGE

Gotland skulle vara tryggare som demilitariserat

Jan Bjerkesjö

2017-10-19

En av de gotlänningar som inte vill se militär närvaro över huvud taget på Gotland är tidigare centerpartistiske ombudsmannen och ledarskribenten Mats Jönsson. På sin tomt har han spikat upp en liten skylt med texten ”Nato go home”.

- Ingen stor skylt med budskapet är klart. Och det är många som hört av sig och tycker detsamma.

REPORTAGE

Succé för fredsövningen Åland 17

Pelle Sunvisson

2017-10-17

Det är någon gång på eftermiddagen den andra dagen som det plötsligt slår mig. Vi har lyckats!
 
Övningen är frukten av nästan ett års förberedelser. Så nära som tre veckor innan övningen var det oklart om det alls skulle bli någon övning. Vi gick runt på ett absolut minimum av frivilliga krafter, det saknades tiotusentals kronor, i Finland hade vi blivit kallade ”en rysk operation” och flera av deltagarna hade känt sig tvingade att ställa in. 

Det skriver Pelle Sunvisson om fredsövningen Åland 17.