logo

DEBATT

Kärnvapen, NATO och partiernas syn

"Allianspartierna, som vill att Sverige ska bryta med vår alliansfrihet och söka medlemskap i NATO, anser inte att det behövs någon svensk lagstiftning om förbud mot kärnvapen på svensk mark." Foto: Hamid Ershad Sarabi, via Wikimedia Commons.

2018-08-06

Inför det stundande valet är det tyst om Nato, kärnvapen och svensk säkerhetspolitik. Det borde det inte vara då vår utrikes- och säkerhetspolitik är viktiga frågor som öppet borde diskuteras. Sverige har övergivit sin tidigare alliansfria utrikespolitik genom vårt allt närmare och djupare samarbete med Nato. På detta sätt bidrar Sverige till att Norden idag är ett högriskområde som riskerar att dras in i en konflikt mellan USA/Nato och Ryssland.

För vår allas överlevnad måste vi arbeta för att avskaffa kärnvapnen. Över 80 procent av svenska folket vill att Sverige ratificerar FN:s förbud av kärnvapen. Kräv därför ett konkret svar av alla riksdagspartierna hur de se på frågan om Sverige skall ratificera FN:s förbud.

Risken är stor att vi efter valet smygs in i Nato. Av partiernas ställningstagande hitintills framgår att i centrala frågor för Sveriges nationella säkerhet som Värdlandsavtalet, synen på kärnvapen och om Sverige skall ratificera FN:s förbud av kärnvapen som ett steg mot en kärnvapenfri värld finns det ett tydligt mönster som hänger samman med partiernas syn på Nato (se En tidning från Nej till Nato).

Allianspartierna, som vill att Sverige ska bryta med vår alliansfrihet och söka medlemskap i NATO, anser inte att det behövs någon svensk lagstiftning om förbud mot kärnvapen på svensk mark. De vill inte heller att Sverige ratificerar FNs förbud mot kärnvapen. Istället prioriterar de samarbete med kärnvapenalliansen NATO än att ge stöd till FNs arbete för avveckling av kärnvapen.

Vänsterpartiet, som inte vill att Sverige ska gå med i NATO och som är motståndare till Värdlandsavtalet och nära samarbete med NATO, vill att Sverige ska ratificera FNs kärnvapenförbud och införa lagstiftning mot kärnvapen på svensk mark. 

De tre riksdagspartier som inte följer detta mönster är S, MP och SD. De är alla tre motståndare till att Sverige ska gå med i NATO – men vill fortsätta med ett omfattande samarbete med NATO. När det gäller FN-förbudet vill S avvakta en utredning om konsekvenser och partiet ser inget behov av lagstiftning mot kärnvapen på svensk mark. Socialdemokraternas hållning kan ses som ett uttryck för den splittring som finns inom partiet där försvars- och utrikesministrarna drar åt olika håll. Kärnvapennedrustning har tidigare varit en hjärtefråga för socialdemokraterna som bidragit till att Sverige har varit drivande i denna fråga.

Miljöpartiet har i regeringen ställt sig bakom ett omfattande samarbete med NATO, bl.a. genom Värdlandsavtalet. Det rimmar väldigt illa med de uttalanden som partiet gjort angående nedrustning. MP vill att Sverige ska ställa sig bakom FN-förbudet mot kärnvapen och är för lagstiftning mot kärnvapen på svensk mark. Sverigedemokraterna vill, liksom allianspartierna, inte skriva på FN-förbudet och ser inget behov av lagstiftning mot kärnvapen på svensk mark.

De som anser att svensk säkerhetspolitik är en av de viktiga valfrågorna och som vill väga in dessa frågor bör noggrant tänka igenom hur de väljer att lägga sig röst i riksdagsvalet.

Jan Fredriksson

DEBATT

Kris och krig kommer – är du beredd?

Torbjörn Wikland

Att samhällsorgan skickar ut pappersinformation till alla svenska hushåll – bortsett från val och skatt - är mycket ovanligt. Men håller broschyren om kris och krig måttet? Det frågar sig krönikören Torbjörn Wikland.  

DEBATT

Rätt & Rådligt: Därför åker vi gärna till Åland

Ingemar Folke

FN-stadgan gav inte Ryssland rätt att annektera Krim. Inte ens Krimborna själva skulle kunna kräva att Krim lagligt överförs till Ryssland. Även i Sverige har en liknande fråga varit aktuell. Den gången nobbade Nationernas Förbund ålänningarna att ändra landsgränserna mellan Sverige och Finland. Det skriver FiB-juristen Ingemar Folke.

DEBATT

Månadens lista: Trump moderniserar Monroedoktrinen

Dick Emanuelsson

Donald Trump talar om ”shithole contries”; hans vicepresident går längre och närmast hotar Latinamerika. De som pekas ut är de stater och regeringar som hävdar rätten att själva bestämma över sin framtid. Månadens lista av Dick Emanuelsson ger en bakgrund till Donald Trumps Latinamerikapolitik.

DEBATT

Solidaritet med palestinas folk

Jan Myrdal

För lite drygt femtio år sedan, 14 juni 1967, höll Jan Myrdal ett tal i 
Vasaparken om Palestinakonflikten. Att detta tal i stort sett inte förlorat något av sin giltighet säger en hel del. Ingenting har gjorts för att häva eller lindra oförrätterna mot det palestinska folket.