logo

KULTUR

Klassikertipset: Stendhal - Rött och svart

Wikimedia Commons

2018-04-05

Stendhal: Rött och svart

Stendhal (1783–1842), eller Mari-Henri Beyle som han egentligen hette, är i dag kanske mest känd för romanerna Rött och svart och Kartusianerklostret i Parma, men på sin tid var han en av Europas mest uppburna författare. Han har kallats Frankrikes största genom tiderna, utgör en klar föregångare i den realistiska genren, mitt under romantiken, och ses ibland som den psykologiska romanens uppfinnare.

Rött och svart (1830), En krönika från det 19:e århundradet, är lika mycket ett porträtt av den sociala kameleonten Julien Sorel som en satirisk framställning av det hårt inrutade klassamhället under den bourbonska restaurationen; perioden i fransk historia från Napoleons slutliga nederlag 1814 fram till Julirevolutionen 1830. Romanen är en illustration av tidens sociala strukturer och en vidräkning med flera inflytelserika grupper i det gamla Frankrike. Läsaren stiftar bekantskap med präster och jesuiter, med revolutionärer och andra politiskt radikala, med rojalister och kontrarevolutionära konspiratörer, med kälkborgare och med stenrik adel.

Julien Sorel, huvudperson i Rött och svart, en egentligen rätt skamlös uppkomling, drar nytta av sina intellektuella talanger men är rov för sina känslor. Han är en egendomlig dubbelnatur som förför och förstör och lever på medmänniskornas förtroende. Han glänser en tid men förlorar nästan alltid och tvingas gång på gång dra vidare, inringad och trängd, när möjligheterna är uttömda. Och det är klart att slutet inte är lyckligt, om än på sätt och vis vackert. Romanen innehåller nästan ett mord. 

Nästan ingen kan låta bli att på ett eller annat sätt beundra missdådaren som arbetat sig upp vid en tid då lyckade klassresor inte var legio, som vunnit inträde i den högsta societeten och som jagats därifrån som den inkräktare han i grund och botten är. Själv beundrar Julien Sorel Napoleon, folkets beskyddare, och folket älskar Julien Sorel som brann, som älskade och svek, levde och dog.
 

Teckna en prenumeration på FiB/K här

Mattias Arreborn

KULTUR

"Fan, pappa, nu är det tufft, nu är det jävligt tufft!"

Marte Michelet

Den norske författaren Jon Michelet dog i våras, 73 år gammal. Hans omfattande författarskap präglades av ett starkt samhällsengagemang och ställningstagande för tredje världen mot kapitalismen. Här skriver hans dotter, Marte, om sin far.

KULTUR

Matilda Magnusson: ”Jag behövde någon som kunde ge mig styrka”

Torbjörn Wikland

Matilda Magnusson sjöng i Varberg den 21 april i samband med utdelningen av Lenin- och Robespierrepriset. Som 12-åring ”fann” Matilda Magnusson Björn Afzelius. Det blev starten till en musikalisk karriär som nu lett fram till en skiva med sånger av – Björn Afzelius. Idag kombinerar Matilda ett lärarjobb med en solokarriär på scen. Här intervjuas hon av FiB/K:s Torbjörn Wikland.

KULTUR

Gerhard Nordström: "Krig löser inga politiska frågor"

Gösta Elmquist

I Folket i Bild/Kulturfront nummer 6-7 visas Gerard Nordströms verk från sviten Sommaren 1970 och De antimilitära planscherna, vilka befäste Nordströms position som en av vår tids främsta antikrigskonstnärer. Med 93 års erfarenhet är han övertygad: krig löser inga politiska frågor. Dessvärre har USA:s katastrofala Asienpolitik från 1900-talet inte förbättrats. Det säger konstnären till FiB/K:s gästredaktör Gösta Elmquist i en kort intervju.

KULTUR

Satir: Hoppet och klippet

Jan-Erik Back

2018-05-30

Livet kan vara bekymmersamt ibland. Särskilt tillkrånglat är det när det är mycken månad kvar i slutet på lönen. Av någon okänd anledning brukar det speciellt då finnas hundratals saker att betala medans kylskåpet innehåller ett kvarts paket härsket smör och en urklämd tub senap plus något oidentifierat som var menat som jobblunch två månader tidigare.