logo

KULTUR

Konstauktion: Lägg ett bud på grafiskt tryck av Torsten Jurell!

Friare (1986). Bildyta: 25 x 19 cm. Skickas i passepartout (50 x 40 cm)

2017-12-15

Konstauktion: Lägg ett bud på grafiskt tryck av Torsten Jurell!

Varje månad auktionerar vi ut ett konstverk, som kan förvärvas genom budgivning på auktionssajten Tradera. Samtliga försäljningsintäkter går till tidningens nya bildfond. Därmed kommer konstverken ut ur förråden och tidningen kan fyllas med ny konst.

Konstverket som under december ligger ute till försäljning är ett signerat verk av Torsten Jurell med titeln Friare.

Torsten Jurell föddes 1951 i Mölnlycke, men är sedan 1981 bosatt i Stockholm. Efter att ha skaffat sig en gedigen konstnärlig utbildning vid KV konstskola, Konsthögskolan Valand och Konsthögskolan i Stockholm, har Jurell varit verksam som målare, grafiker och skulptör. Jurells konst utgörs till största del av politiska verk och har nått stor berömmelse såväl nationellt som internationellt. Mellan 1975 och 1995 medverkade Jurell regelbundet i Folket i Bild/Kulturfront. 

Lägg ett bud här

Redaktionen

KULTUR

Bok: Operation Barbarossa – Världshistoriens största fälttåg

Sisela Björnsson

2018-01-16

Att invadera Sovjetunionen var Hitlers huvudplan under andra världskriget, konkretiserad i ”Generalplan Ost” och ”Plan Oldenburg”. Samtliga östeuropeiska territorier fram till Uralbergen, samt Kaukasus, skulle koloniseras och 45 miljoner slaver och judar förintas eller fördrivas.

KULTUR

Bokrecension: Blixt från oklar himmel

Olof Rydström

2018-01-16

Men vad står det egentligen? Det är en i bästa mening överraskande samhällskunskapsbok av Sara Granér. Rimmen håller samman tre olika saker, begrepp eller företeelser. Du tvingas själv fundera över samband – om det alls finns.

KULTUR

Film: Lyser med sin frånvaro på svensk biografscen

Joacim Blomqvist

2018-01-15

Ännu lyser den Oscarsnominerade haitiske Raoul Pecks film om de unge Karl Marx, Le jeune Karl Marx (Den unge Karl Marx) med sin frånvaro på den svenska biografscenen. Att filmen i huvudsak diskuterar Kommunistiska manifestets (Manifest der Kommunistischen Partei, 1848), tillblivelsehistoria verkar inte så intressant trots att det i år har gått 170 år sedan Karl Marx och Friedrich Engels, efter Kommunisternas förbunds beslut, inledde arbetet med denna klassiker. Att det dessutom har gått 100 år sedan ryska revolutionen slutligen populariserade Marx och Engels idéer, som elegant formulerades i Manifestet borde kanske ha ökat intresset för Raoul Pecks film.