logo

REPORTAGE

Mellan den traditionella vägen och den industriella gränslösheten

2018-01-09

Tre och en timmes bilfärd utanför Guadalajara, huvudstaden i den mexikanska delstaten Jalisco, ligger Zapotitlán de Vadillo.

Becky García Acuña, skribent, och Maj Lindström, fotograf med fjorton år i Guadalajara, var på plats i Zapotitlán de Vadillo för att berätta hur de små producenterna av den traditionella, handgjorda spritdrycken mescal pressas av de stora producenternas starka organisationer. Hur de stora vill befästa sin kommersiella makt på de smås bekostnad.

Beckys rubrik är ”Mescal: mellan den traditionella vägen och den industriella gränslösheten”. Hon kallar mescalen Förfädernas dryck.

Den lilla byn Zapotitlán de Vadillo ligger mellan vulkanen Colima och det imponerade naturreservatet Sierra de Manantlán.

Macario och Miguel Ángel Partida härstammar härifrån. Macario är solbränd lantarbetare och mescalmästare som närmar sig de nittio och Miguel Ángel är hans son, agronom, som tillsammans med fadern ägnar sig åt framställning av traditionell mescal.

Här tillverkas den traditionella mescalen Chacolo, som ägs av familjen Partida. Marcario var under många år daglönare i jordbruket och ägnade sig åt att plocka den agave för mescal som han stötte på under sina utfärder i bergen, sådana som i denna jordlott. Det finns en mycket stor variation av agave.

Carl von Linné namngav 1753 agave som härstammar från Mexico och tog in den i sitt systema naturae. En agavevariant, blå agave, används i tillverkningen av mescalens internationellt välkända storebror tequila.

Landskapet är trolskt och den sötaktiga doften av kokt agave översvämmar omgivningen, berättar Becky García Acuña. Macario och hans söner utför hela processen för hand. De skördar den mogna agaven som har växt i minst sju år, kokar det rensade agavehjärtat fyra eller fem dagar i en ugn i marken. Hjärtat mals och samlas i tunnor och enbart källvatten från vulkanen Colima tillsätts. Efter flera veckors vila destilleras musten för att förvandlas till mescal.

Förra året fick de traditionella mescaltillverkarna de stora och mäktiga emot sig. De fick ”order” om att byta namn på mescal till komil. Det var branschorganisationerna el Consejo Regulador del Tequila, CRT, el Consejo Regulador del Mezcal, CRM, och la CámaraNacional de la Industria Tequilera, CNT, som utfärdar certifiering för producenterna. De försökte dessutom förbjuda användning av ordet ”agave” om man inte hade certifierats.

Och den viktiga certifieringen kostar ungefär 20 000 kr.

Ännu är frågan inte avgjord.


_________________________________
TEXT | BECKY GARCÍA ACUÑA
FOTO | MAJ LINDSTRÖM
TEXTBEARBETNING | LASSE LINDSTRÖM
 

Teckna en prenumeration här

Becky Garcia Acuna

REPORTAGE

Striden i Göteborgs hamn – Det nya hotet mot fackföreningsrörelsen

Mårten Färlin

2018-01-17

Den svenska fackföreningsrörelsen vilar tungt på ett starkt bärande ben: hotet om strejk. Men vad händer om det benet amputeras? Regeringens ambition att begränsa strejkrätten väcker frågor som kan få grundvalarna för den fackliga rörelsen att skaka – allt för att klämma åt några hamnarbetare på västkusten.

Kvällens TV-program Uppdrag Granskning tar upp konflikten. Därför kan du redan nu läsa FiB/K:s reportage, som publiceras i morgondagens utgivning av årets första nummer.

REPORTAGE

Myller av liv i ett slumrande brukssamhälle

Agnes Käll

2017-12-15

En lördagskväll i den sörmländska bruksorten Hälleforsnäs visas Metropolitans uppsättning av Trollflöjten på bio. Operalivekonceptet, som förvandlar Folkets hus till en scen i föreställningen, drar fullt hus nästan varje gång. Hur kommer det sig att den folkliga kulturen har överlevt förlusten av det bruk som tjänade samhället i över trehundra år? En önskan att fånga ”bruksandan” slutar i en mindre odyssé när Agnes Käll och Eva Wernlid utforskar lokalsamhället.

REPORTAGE

Hur står det till med Socialdemokraternas alliansfrihet?

Mårten Färlin

2017-11-13

Den militära alliansfriheten ligger fast. Det påstår Socialdemokraterna. Men frågan är om alla partimedlemmar verkligen håller med. Hur enigt är egentligen partiet om Peter Hultqvists försvarspolitiska linje?

REPORTAGE

"Den skånska marken är plöjd, harvad och sådd"

Mårten Färlin

2017-10-26

I förra delen av "Varför Hässleholm?" träffade vi stensättaren Johan Andersson. Trettiotvååringen är en typisk sverigedemokrat. Han har jobb, men ingen högre utbildning. Han är kritisk mot den förda flyktingpolitiken, känner misstro mot politiker och är generellt missnöjd med den svenska demokratin. Han känner sig något mindre trygg än vad som är vanligt bland svenskar. 

Dags för den avslutande tredje delen i FiB/K:s serie om SD-fästet Hässleholm.