logo

TIDNINGEN

Missförstånd (?) om yttrandefriheten i Kina

Hongkong. Foto: CuttyP/Wikimedia Commons


2017-10-05

Rätt & rådligt

I Kulturhistoriska studier, en volym som August Strindberg gav ut 1881, finns hans uppsats Kina. Några synpunkter och belysningar. Där hittar man bland annat följande omdömen:
”Kinesernas fri- och rättigheter äro ganska stora, och mången konstitutionell monarki i västerlandet har det icke bättre ställt med friheten; religionsfrihet, tanke-, yttrande- och tryckfrihet, kommunal rösträtt, petitionsrätt, frihet från en ärftlig adels tryck och frihet från inhemskt militärvälde äro förmåner, som äro ganska avundsvärda och som tillika äro en motvikt mot ett enväldigt styrelsesätt och centralisation i förvaltningen. Kina äger i verkligheten större frihet än Frankrike under andra kejsardömet med dess lagstiftande församling, senat och folkomröstning.”

När Strindberg skrev detta, kring 1880, hade Kina efter två opiumkrig och ett försvagande inbördeskrig, Taipingupproret, hamnat i en halvkolonial beroendeställning till de västliga stormakterna. För Kinas folk blev detta en ytterligare börda ovanpå den inhemska despoti som kejsarens förvaltning sedan gammalt hade lagt på samhället. Hur Strindberg – en stridbar demokrat – kunde komma till de slutsatser han presenterar här är en gåta. Man vet att han som källor har använt framställningar av västerländska ”experter”. 

I den här spalten har jag tidigare (2015-6/7) skildrat hur svenska missuppfattningar om yttrandefriheten i Kina har spritts. Det gällde Anders Chydenius broschyr Berättelse om Chinesiska skriffriheten som kom ut under våren 1766 och som, ehuru i grunden osann, på sitt sätt sannolikt bidrog till att Sverige fick sin – och världens – första tryckfrihetsförordning på hösten samma år.

Men hur var det och hur blev det egentligen med yttrandefriheten i Kina? Sanningen är att kineserna varken under Qingdynastin eller under socialismen som den praktiserades under Mao eller under den råaste kapitalism som därefter stegvis har etablerats i Kina har kunnat tillförsäkras någon stabil rätt till yttrandefrihet. Kampanjen att släppa fram kritik i mitten av 1950-talet under parollen ”Låt hundra blommor blomma, låt hundra tankeskolor tävla” följdes efter ett par år av en kampanj mot högeravvikelser. Då ingrep myndigheterna särskilt mot personer som hade utnyttjat möjligheten att yttra sig kritiskt. Efter katastrofen med ”Det stora språnget” kom tio år av kaos under kulturrevolutionen.

Den nuvarande ledningen i Kina verkar inte dra sig ens för rena bovstreck för att komma åt misshagliga personer. En bokhandlare i Hongkong, Gui Minhai, svensk medborgare för övrigt, kidnappades 2015 av kinesiska agenter under en semestervistelse i Thailand och har förts till Kina där han är berövad friheten. Skälet skulle vara ett trafikbrott i Kina för en del år sedan. Det är svårt att tro att hans utgivning av böcker som är kritiska mot Kinas nuvarande ledare inte skulle ha haft någon betydelse för en så drastisk och olaglig åtgärd. 

Tillkomsten av internet och möjligheten att koppla upp sig med hjälp av en vanlig smart mobiltelefon har naturligtvis betytt oerhört mycket för kinesernas praktiska yttrandefrihet. Även om myndigheterna sätter upp rejäla brandväggar och blockerar misshagliga webbsidor, så har det hittills inte behövt hindra kineserna från att ta del av information. Genom en mjukvara kallad VPN, Virtual Private Network, har de kunnat komma åt blockerade sidor. Emellertid beslöt Kinas regering i somras att ändra på detta. De statliga telekombolagen China Mobile, China Unicom och China Telecom är ålagda att från februari nästa år omöjliggöra för sina kunder att använda VPN. Dessa bolag har närapå monopol på internetanslutningar i Kina.

Ingemar Folke
Jur. kand. i Stockholm medlem i föreningen FiB-juristerna 

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR!
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Ingemar Folke

TIDNINGEN

Sommarläsning av Folket i Bild/Kulturfront

Nu finns årets sommarnummer 6-7 av Folket i Bild/Kulturfront hos prenumeranter och återförsäljare. I det 72 sidor långa sommarnumret granskas bland annat vad som händer i länder som Syrien och Iran med hjälp av medarbetare på plats. Magda Gad intervjuas om den verklighet som mötte henne i Jemen, Donald Trumps Latinamerikapolitik skärskådas och med hjälp av Gerard Nordströms antikrigskonst speglas den värld som människan så lätt kan förgöra.   

TIDNINGEN

Visste Du detta om Korea?

Christer Lundgren

2018-05-31

Plötsligt har Nordkoreas och USAs ledare börjat prata med varandra. För bara ett halvår sedan bedömdes krigsrisken på Koreahalvön som akut. Vid årsskiftet vände vinden. En serie toppmöten tycks nu bana väg för fred och samverkan. Här får Du lite bakgrund. 

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 2 2018

2018-05-22

I dag finns möjligheten att läsa årets andra nummer av FiB/K digitalt i sin helhet. Ett nummer som fokuserade på att det var 15 år sedan invasionen av Irak och bland annat innehöll en intervju med Hans Blix om Irakuppdraget, text och bilder från demonstrationerna i Stockholm 2003 och en amerikansk marinkårssoldats vittnesmål.

TIDNINGEN

"Vi ska uppmuntra till tidningsdiskussioner"

Karin Rosenqvist

2018-05-18

Med hjälp av en alert styrelse och kreativ redaktionskommitté är jag beredd att med både optimism, mod och mycket arbete få föreningen mer aktiv och ge fler läsare av alla slag, från hela landet – yngre som äldre. Det skriver FiB/K:s nya ordförande Karin Rosenqvist,