logo

DEBATT

Myrdal förminskar och degraderar Holocaust

2017-05-02

I aprilnumret av "Folket i Bild" skriver Jan Myrdal om "Förintelseförnekelse". I första stycket konstaterar han att "ordvalet "förintelsen" är en historisk lögn" och kort därefter motiverar: "lögnen ligger ... i ordets bestämda form: Förintelsen och konkret i skrivningen som om det rörde ett "folkmord   på framför allt  judar som ägde rum under andra världskriget"."

Myrdals teser i artikeln liknar i allt väsentligt den linje som man  känner igen från skrifter av flera andra historierevisionister och förintelseförnekare som t.ex. Robert Faurisson. Det finns dock en  del särdrag relaterade till Myrdals kommunistiska rötter. Han skriver:

"Hitlertyskland genomförde inför och under kriget massmord på kommunister och andra politiska motståndare. Kommissarieordern till exempel. Men därtill på etnisk grund beslutade folkmord."

Alltså är "kommissarieordern" (se länken nedan) ett exempel på ett massmord. Jan Myrdal vill övertyga läsaren att ett av nazisternas huvudsyften var förintelsen av kommunister. Folkmord på etniska grunder var "bara" ett komplement. En fotokopia av "kommissarieordern" bifogas hans artikel och förklaras med en bildtext som refererar till kommunister och 30 miljoner slaver som skulle förintas. Fotokopians syfte är troligen att "dokumentera" Myrdals "alternativa fakta" om att judar inte alls var centrala i nazisternas utrotningsplaner.

Det är helt klart att antalet kommunistiska funktionärer i Sovjetunionen som innehade kommissarieposter (s.k. "politruker") var av naturliga skäl relativt litet. Dessutom upphävdes "kommissarieordern" (som informerade befälhavare i tyska armén om att politiska kommissarier skulle avrättas och inte behandlas som krigsfångar) ett knappt år senare (den 6 maj 1942 alltså tidigare än det datum som uppges i bildtexten, vilket är en faktamanipulation i Myrdals text). Trots att bildtexten hänvisar till 30 miljoner slaver som skulle förintas nämns inte slaver i detta dokument en enda gång.

När det gäller denna tes så vet troligen Myrdal mycket väl att även om tyskarna betraktade slaver som underlägsna accepterade de gärna samarbete med dem (i Bulgarien, Slovakien, Kroatien, Ukraina) för att inte nämna vikten av användningen av slaver som arbetskraft i den tyska krigsansträngningen. Även om tyskarna planerade utrotning av slaver så hann de inte att förvandla sina planer till den industriella utrotning  som användes för att mörda judar. Detta hindrar inte Myrdal att konstatera följande:

"Att felaktigt göra judarna till de huvudsakliga offren är dock  inte oskyldigt faktaslarv. Det används medvetet för att propagandistiskt rättfärdiga statens Israel ursprungliga och pågående brott mot det palestinska folket."

Efter detta rent antisemitiska utfallet (enligt gängse definitioner av antisemitism nämns bland flera andra kriterier "Accusing the Jews as a people, or Israel as a state, of inventing or exaggerating the Holocaust." (se EUMC WORKING DEFINITION OF ANTISEMITISM) konstaterar Myrdal: "Men den bestämda formen av förintelsen är politiskt lögn också på ett allvarligare sätt."

Myrdal fortsätter med allt möjligt från conquistadorernas frammarsch på andra sidan av jordklotet på 1500-talet, genom olika krig och konflikter på 1800-talet, den bengaliska svälten 1943 och japanska krigsbrott i Asien, till att konstatera att "detta användandet av bestämd form ("förintelsen") förfalskar kolonialismens och imperialismens historia". Detta leder Myrdal till slutsatsen att 

"Hitlertyskland fortsatte denna kolonialismens och imperialismens normala och brottsliga folkmordspolitik."

"Men inte ens när det gäller antalet avlivade skiljer sig Hitlertyska mördarna från de andra."

Här än en gång gör sig Myrdal skyldig till en antisemitisk formulering - han förminskar, degraderar och jämställer Holocaust  med andra brott i historien ("Denying the fact, scope, mechanisms (e.g. gas chambers) or intentionality of the genocide of the Jewish people at the hands of National Socialist Germany and its supporters and accomplices during World War II (the Holocaust)").

Enligt Myrdal har "imperialister och kolonisatörer"  "avlivat" - på liknande grunder, lika  många och på liknande sätt.

Myrdals hållning är inget nytt, men det förvånande är att han går längre än en av huvudförövarna Heinrich Himmler som i sitt omskrivna tal den 4 oktober 1943 i Poznań (då Posen) kallade förintelsen av judar som "ett blad i vår historia som aldrig har skrivits och aldrig kommer att skrivas" (se länk nedan).

I januari i år sa FNs generalsekreterare Antonio Guterres (se länken): “... the Holocaust was the culmination of millennia of hatred, scapegoating and discrimination targeting the Jews, what we now call anti-Semitism...”

I en av sina senaste artiklar skriver Jan Myrdal att "den allmänna vänstern famlar kring i skenfrågor". I Folket i Bild ger han ett exempel på en riktig fråga  som sysselsätter riktiga vänsteraktivister som han - historierevisionism och uppvigling till antisemitism.

Länkar:

1. "Richtlinien für die Behandlung politischer Kommissare" från den 6 Juni 1941 

2. Heinrich Himmlers tal

3. António Guterres tal januari 2017 

Juliusz Brzezinski

DEBATT

Mainstream-medierna och Jemen: I förvirringens och likgiltighetens tjänst

Roland Hedayat

Sedan över två år har Saudiarabien & Co stödda av USA, Storbritannien och EU ödelagt Jemen i ett oprovocerat angrepp som har framkallat världens för närvarande största humanitära katastrof.  Det råder likgiltighet inför detta inferno i den västliga opinionen.  Det är till synes svårt att framkalla empati för lemlästade, förbrända, sjuka, svältande och döende barn när katastrofen är skapad av våra "allierade".

DEBATT

Svenska FN-förbundet angriper folkrätten

Christer Lundgren

Att försvara fred och folkrätt betyder att värna mindre nationers suveränitet, att slå vakt om staters likhet inför lagen och motsätta sig lagtolkning som öppnar för krig och godtycke. Ett sådant försvar för folkrättens grundprinciper ligger i Sveriges och andra små nationers intresse.

DEBATT

Sverige borde höja sin röst i Säkerhetsrådet och kritisera skammens resolution

Roland Hedayat

Den 26 mars 2015 anfölls Jemen, ett av världens fattigaste länder, från luften av Saudiarabien och några andra petrodollar-stinna furstendömen inom organisationen GCC, Gulf Cooperation Council. Angreppet kallades Operation Decisive Storm och skulle vara en quick fix för att återinsätta en ex-interims-president som hade suttit på övertid och som till sist hade avsatts och flytt till Saudiarabien.

DEBATT

Central Intelligence Agency och Phoenixprogrammet

Ulla Johansson

De första kapitlen i Douglas Valentines The CIA as Organized Crime skildrar de ohyggligheter som USA utsatte Vietnams befolkning för under det långdragna anfallet på landet genom det av CIA planerade och iscensatta Phoenixprogrammet, som skapades för att neutralisera  motståndsrörelsen. Programmet innebar en människojakt, där offren fördes till förhörscentrum och tortyr, sådana centrum inrättades i Sydvietnams alla distrikt. De vietnameser som CIA bedömde ha en ledande funktion inom FNL hamnade många gånger i tigerburarna på ön Con Son.