logo

TIDNINGEN

Nils Funcke: Ändringarna alldeles för långtgående

Nils Funcke anser förslagen i SOU 2017:70 innebär alldeles för långtgående inskränkningar i meddelar- och anskaffarfriheten. Foto Janne Bjerkesjö

2018-04-25

Experten i yttrandefrihets- och tryckfrihetsfrågor, Nils Funcke, VD för Utgivarna sedan drygt ett år, anser att de förslag som utredaren lämnat i SOU 2017:70 innebär alldeles för långtgående inskränkningar i meddelar- och anskaffarfriheten. Problemet är inte bara att förslagen i sak begränsar utan även sänder en signal till anställda att inte lämna uppgifter vidare.

Det nya lagförslaget medför ingrepp i tre vägledande principer i svensk yttrande- och tryckfrihet: systemet med ansvarig utgivare, meddelarfriheten och anskaffarfriheten. I utredningen anförs tre svenska exempel – 2002 tjänsteman vid FN-högkvarteret i New York, 2008 svensk militär glömmer minnessticka av föreläsning, samt serbisk tolk vid Natoledda operationen i Kosovo.

Tycker du att exemplen i utredningen står i paritet med innebörden av det nya lagförslaget?
- Min uppfattning är att det är alldeles för långtgående ändringar som föreslås och innebär en allvarlig inskränkning av meddelarfriheten. Framför allt att det inte bara i sak begränsar utan skickar en signal till alla anställda som får del av uppgift som kommer till deras kännedom om de kan lämna den vidare eller inte. Det är ju ganska vagt beskrivet vad som skulle skada Sveriges relationer till internationella sammanslutningar och andra länder.

- Vad är det som skadar egentligen? Det är klart att det skadar möjligheten till samarbete om man avslöjar övergrepp. Det är klart att det är obehagligt för den som blir avslöjad och att det får till följd att det landet inte tycker man kan samarbeta med svenskarna för där tillåter man att sådana här uppgifter cirkulerar. Det har ju en starkt återhållande effekt.

- Här vill man begränsa både meddelarfriheten men också ansvariga publicister från att både betrakta material och publicera. Det blir en heltäckande matta. Vill man bara rikta in sig på meddelarfriheten men inte riktar in sig på ansvariga utgivare då skulle man i många fall kunna hantera det. Men det försvagas i och med att även ansvarig utgivare ska kunna lagföras för att man befatta sig med sådana här uppgifter. 

Det är långtgående!
- Ja, det är långtgående och utredaren har exempel på några tänkta fall som då skulle motivera de här långtgående inskränkningarna. Vi har ju ändå haft den principen här i Sverige att man först ska påvisa ett reellt och påtagligt behov. Här har utredaren inte kommit fram ens med en handfull exempel på uppgifter som kommit i cirkulation som skulle ha skadat Sveriges möjligheter att delta i sådana här insatser. Men det finns inte ett enda sådant exempel. Då tycker jag att man faktiskt ska låta yttrandefriheten dra det längsta strået när man gör avvägningen. 

Reservation
Jeanette Gustafsdotter, VD Svenska Tidningsutgivareföreningen, reserverade sig mot delar av utredningen dels för att underrättelseverksamheten där medier kan komma att användas som plattform ter sig långsökt, dels att exempel som ges i allt väsentligt handlar om händelser i utländska medier och därför inte ger anledning att begränsa yttrandefriheten för medier som verkar under svensk grundlag.

Hur ser du på Jeanette Gustafsdotters reservation och har du några kommentarer kring detta?
- Jag delar den uppfattningen fullt ut. Det allvarliga är att man ger sig på både meddelarfriheten och anskaffarfriheten.
WikiLeaks

Utredningen har två bilagor. Två av exemplen rör Kalla kriget och i den elva sidor långa bilagan presenteras bara två nutida exempel. Ett berör försäljningen av JAS Gripen till Schweiz (Ekots röjande av hemligstämplad korrespondens mellan svenska ambassadören, Saab och den svenska regeringen). Det andra nutida exemplet används fem gånger och handlar om WikiLeaks publicering 2010 av sekretessbelagda amerikanska diplomathandlingar.

Hur ser du på att utredningens författare kommer till slutsatsen att WikiLeaks offentliggörande fick till följd att politiska företrädare från andra länder fick stå till svars för uppgifter som fanns där?
- WikiLeaks avslöjanden och de inledande publiceringar som skedde kanske kan diskuteras när det gällde enskilda personers risker. Men det var ändå samhällsnyttigt, det är uppgifter som borde komma fram till belysning. Jag tänker på bilderna på helikoptern som beskjuter civila och uppgifter om diplomatiska förvecklingar. Som jag ser det var det ingenting som skadade samhället totalt sett. Det är klart att avslöjandena var skadliga för enskilda personer, men ibland är det ju faktiskt så att sådana uppgifter måste komma fram. 

Du menar att sådana uppgifter kan komma att stoppas framöver med lagförslaget?
- Ja, det kommer att bli mycket svårare. Då är vi tillbaka till den där bedömningen huruvida en uppgift skulle skada Sveriges möjligheter att samverka med andra länder och nationella sammanslutningar. Det finns sådana uppgifter där ett annat land skulle reagera oerhört starkt. Vi hade exemplet i Kongo där franska soldater begick övergrepp på tillfångatagna personer. Det sipprade naturligtvis fram till sist och det är förstås samhällsnyttigt att sådant kommer fram för att undvika att samma sak inte händer igen och att de som begår övergrepp ställs till svars. Men det är klart att den franska regeringen gillade inte den offentligheten. Skulle Frankrike komma fram till att man inte skulle kunna samarbeta med SVerige eftersom sådana uppgifter lämnas vidare till media - hur skulle då Sverige svara som en motreaktion? Det skulle kunna innebära att Sverige inte skulle kunna vara med i kommande insatser och då är det ju bara att välja sida. Vi har en grundlagsfäst rättighet att meddela.

Vapenindustrin
Utgivarna skriver i en debattartikel att utredningen inte framkommer med tillräckliga skäl som motiverar ändringar i yttrandefrihetsgrundlagarna. Bland annat saknas verkliga fall av publiceringar som inte kunnat beivras med dagens regler, men som skulle fångats in av de nya förslagen.

Anser ni inte att utredarna lämna konkreta exempel som i det ena faller rör vapenindustrin och i det andra USA?
- Det är klart att det är konkreta exempel på där uppgifter kommit fram i svenska medier, men jag förstår inte hur utredaren kopplar det till hur Sveriges relationer till andra länder skulle skadas. Det handlar om missbruk av makt som har skett här hemma respektive hur man mutat andra länder. Det står inte i proportion till de åtgärder som utredaren vill vidta. 

Pelle Sunvissons artikel avslutas med att "Utgivarnas kritik är viktig, men alltså också felaktig på en punkt. Utredarna har lämnat konkreta exempel. Det ena rör vapenindustrin och det andra stormakten USA. Gissningsvis är det också där vi kan hitta lagförslagets riktiga vinnare."
- Vapenindustrin? Ja, det är klart att i sin förlängning kan det, beroende på hur mycket kurage och integritet som den svenska regeringen har, så kan naturligtvis även ett sånt avslöjande eventuellt leda till att vi överreagerar på något annat land som skulle komma och klaga. Den risken finns alltid oavsett om det är en petitess eller vad som helst. Om någon utländsk makt förstorar upp det där och markerar knallhårt - det är klart att de kan ta vad de vill för att vi ska bli utestängda.

Teckna en prenumeration här

Janne Bjerkesjö

TIDNINGEN

Folket i Bild/Kulturfront nr 9 2018

Missa inte höstens första nummer!

* Lütfi Özkök - svensk-turkisk porträttfotograf som blev världsberömd och fick de skyggaste författare och poeter att ställa sig framför kameran. Till och med Samuel Beckett!

* Tattoos - idag en miljardindustri! 

* "Jag avundas inte dagens 16-åringar!" Jan Myrdal 

* Margot Wallström om den kritiska siutationen i Gaza"

* Efter Genua - Vilka svenska broar kan rasa?

* Rapport från flyktinglägren på Lesbos!

* Och så bästa bästa serien Eviggeten av Carl Krantz. 

TIDNINGEN

Folket i Bild/ Kulturfront nr 8 2018

Idag är det utgivning av årets åttonde nummer av Folket i Bild/Kulturfront! 

I detta nummer får vi följa Lars Drakes tid vid rodret på Ship to Gaza. Vi får vi stifta bekantskap med kulturpersonligheter som Ester Blenda Nordström genom Augustpristagaren Fatima Bremmer och konstnären Birgit Ståhl-Nyberg genom sonen Mikael Nyberg. Den i valrörelsen undanskymda pensionsfrågan lyfts fram och broschyren Om kris eller krig kommer skärskådas. 

TIDNINGEN

Sommarläsning av Folket i Bild/Kulturfront

Nu finns årets sommarnummer 6-7 av Folket i Bild/Kulturfront hos prenumeranter och återförsäljare. I det 72 sidor långa sommarnumret granskas bland annat vad som händer i länder som Syrien och Iran med hjälp av medarbetare på plats. Magda Gad intervjuas om den verklighet som mötte henne i Jemen, Donald Trumps Latinamerikapolitik skärskådas och med hjälp av Gerard Nordströms antikrigskonst speglas den värld som människan så lätt kan förgöra.   

TIDNINGEN

Visste Du detta om Korea?

Christer Lundgren

2018-05-31

Plötsligt har Nordkoreas och USAs ledare börjat prata med varandra. För bara ett halvår sedan bedömdes krigsrisken på Koreahalvön som akut. Vid årsskiftet vände vinden. En serie toppmöten tycks nu bana väg för fred och samverkan. Här får Du lite bakgrund.