logo

REPORTAGE

ÖB: Aurora 17 har överträffat mina förväntningar

ÖB Micael Bydén menar att erfarenheterna från Aurora 17 har överträffat förväntningarna både när det gäller samarbetet med lokala aktörer som internationella partners. Foto. Astrid Amtén Skage/Försvarsmakten.

2017-10-16

Mellan 11 och 29 september genomförde Försvarmakten Aurora 17, den första och största övningen på 24 år i Sverige. Över 19 000 kvinnor och män, varav en fjärdedel från Hemvärnet, deltog. Dessutom ett flertal andra myndigheter. Det kontroversiella var deltagandet av andra länder, varav flertalet var medlemmar i Nato och att scenariot var en invasion från öst.

Deltagande förband kom från Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Lettland, Litauen, Norge och USA på totalt omkring 1 500 personer, varav två tredjedelar från USA. Det här rönte naturligtvis kritik från fredsrörelsen i Sverige, som menade att övningen var ett avsteg från Sverige alliansfrihet och ett första steg på väg in i Nato. Dessutom menade man fanns inga garantier för att inte länderna från Nato hade kärnvapen med sig in på svenskt territorium eftersom några kontroller inte gjordes.

Det här var frågor som togs upp i Ekots lördagsintervju med ÖB Micael Bydén 23 september. 

- Vi fick med god hjälp av våra partners möjligheten att öva på en nivå som vi behöver. Det gav dem och oss ett bra tillfälle på övningsutbyte, svarade han på den direkta frågan om försvaret lyckats försvara Gotland vid övningen dagen innan.

Nu rustar Sverige upp
Om Micael Bydéns företrädare på posten som överbefälhavare fått vara med om att nedrusta och i många fall helt lägga ned regementen så är det nuvarande läget tvärt om. Det svenska försvaret rustas upp och moderniseras. De politiska partierna är överens om att ge försvarsmakten ytterligare pengar för det.

- Vi visar att vi är att räkna med. Vi har en allt starkare organisation, menade Bydén.

Han menade att de 600 miljoner som Aurora 17 kostade var nödvändiga för att öva försvaret med alla grenar samtidigt, tillsammans med lokala delar som hemvärn, kommun, räddningstjänst och polis.

- Min erfarenhet av övningen är att de har överträffat mina förväntningar. Övningen har gått riktigt bra och ger oss nu ett bra underlag för vårt fortsatta arbete. Samarbetet med våra internationella partners har fungerat.

Gotlands regemente åter
Gotland har en lång historia av militär närvaro. Gotlands garnison verkade på ön mellan åren 1897 och 2006. Genom försvarsbeslutet 2004 upplöstes och avvecklades dåvarande Gotlands regemente. Att ön i stort sett varit helt utan försvar under senaste decenniet har inte setts med blida ögon. Därför var försvarsminister Peter Hultqvists besked i samband med att regeringens höstbudget om att Gotlands regemente kommer att bildas och börja verka från årsskiftet välkommet för många.

Det är Gotlands militärstrategiska läge som gör ön extra intressant. Avståndet till det svenska fastlandet är nio mil och tolv till Lettland. Den som behärskar Gotland kan kontrollera luft och sjöterritoriet i stora delar av Östersjöområdet genom precisionsvapen med lång räckvidd.

– Gotland är ett osänkbart skepp och har en strategiskt viktig punkt i den här regionen. Det är inte bara viktigt för Sverige med ett bra försvar här. Vi har en gemensam vision om fred här, sa exempelvis den fyrstjärnige amerikanske armégeneralen David G. Perkins vid sitt besök på Gotland tidigare i vår.

Flera bedömare menar nu att frågan om Sverige skriver på FN-konventionen om förbud av kärnvapen kan ge en fingervisning på hur den svenska alliansfriheten ska bedömas. Till media har det nämligen läckts att USA:s försvarsminister James Mattis i ett brev till Peter Hultqvist varnar för att en svensk underskrift kommer försämra samarbetet mellan länderna. 

- Det är helt och hållet en politisk fråga. Mina åsikter framför jag direkt till mina uppdragsgivare. Jag konstaterar bara att i vårt samarbete med USA märker vi ingen skillnad i det som gällt sedan våra försvarsministrar gjorde överenskommelsen förra året. Allt går helt enligt plan. Vi har flera viktiga länder som vi samarbetar med, USA är ett av dem, menade ÖB Micael Bydén.

Teckna en prenumeration här

Du kan få ett gratis ex eller ge bort ett här

KAMPANJ! 3 NUMMER FÖR 50 KR! 
SWISHA 50 KR TILL 1232240356, SKRIV "KAMPANJ" OCH ADRESS

Jan Bjerkesjö

REPORTAGE

Förnybar folklig kraft ur folkrörelsetradition

Gustaf Forssell

2018-05-25

Efter fem års ihopsamlande av material och intervjuer kom boken ”Från stenyxa till hockeyklubba – Boken om Timrå” ut i maj 2016. Timrå var en del av det område längs Medelpadskusten, där Sverige blev till som industrination. Här växte sig också folkrörelserna starka. Syftet med boken har varit att berätta historien på ett sätt som ger sammanhang och underlag för förståelse av samhällsutvecklingen. Det som sker i dag i Söråkers Folkets hus är en levande bekräftelse på hur kulturarvet kan förvaltas för att attrahera dagens ungdomar. Det blev därför naturligt att avsluta boken med den berättelsen.

REPORTAGE

Cementerandet av det amerikanska klassamhället

Ingemar Ed

2018-05-23

Före kommunismerna i Sovjet och Kina fanns berättelsen om ett klasslöst samhälle i väster, ett land utan kungar och adelsmän. Efter sin resa i Förenta staterna 1831 skrev den franske adelsmannen de Tocqueville att ”antalet stora förmögenheter i USA är helt litet” och såg det som orsaken till den demokratiska anda han upptäckte i landet.

REPORTAGE

Stillsam betraktare av människan

Hans O Sjöström

2018-04-30

Tom Alandh har lyckats med det nästan omöjliga. Han är 73 år och pensionerades formellt från Sveriges Television vid 65 års ålder. Sedan dess har han arbetat lika mycket för företaget i ytterligare åtta år, han har eget tjänsterum och också ett klipprum (redigeringsrum) som har reserverats för honom och hans filmteam. Visserligen är han inte anställd – det blir man inte efter 65 – men han får naturligtvis ersättning för de mycket uppskattade filmer han gör åt sin gamla arbetsgivare, där han började arbeta 1971. Och han gör fortfarande minst lika mycket som han gjorde under sina ordinarie tjänstgöringsår. 

REPORTAGE

Svensk åklagare gav efter för brittiska påtryckningar

Christer Lundgren

2018-04-27

En svensk åklagare gav efter för brittiska påtryckningar i processen mot Wikileaks-grundaren Julian Assange. Det hävdar den brittiska tidningen the Guardian, som publicerat utdrag ur nya dokument. Men de som följt frågan är oeniga om hur dessa nya uppgifter bör tolkas.