logo

DEBATT

Om sexuella kränkningar i skolan

Foto Ewa Rudling

2017-12-07

Metoo-rörelsens berättelser bör tas på allvar. Det som nu berättas från skolan om hur flickor kränks är ruggigt. Men för att dra några slutsatser bör det som redovisas ställas mot egna erfarenheterna från skoltiden.

Jag hade nyss fyllt tretton och kommit tillbaka till Sverige från New York när jag började i Bromma Högre Allmänna Läroverk höstterminen 1940. Min svenska skoltid avslutades sedan tidigt på vårterminen 1944 när jag slutade gå till Höglandsskolan för att inte återkomma. Också mina nära kamrater lämnade skolan. Jag var då sedan ett år aktiv i Sverges Kommunistiska Ungdomsförbund.

Jag avskydde den svenska skolan, fann den undervisning som gavs undermålig och hade upprepade konflikter med vissa lärare. Det har jag beskrivit. I olika dokument torde anmärkningar och nedsatta betyg stå kvar noterade. Jag var från kollegiet sett en besvärlig elev. Fast det fanns vissa lärare jag uppskattade. Jag hade också nära vänner som fortsatte fram till examen.

Jag var inte okänslig för att det fanns flickor i klassen som jag mer än tyckte om. Det kanske märktes på mig. Några hade jag också hållit om, dansat med. Men mitt egentliga kärleksliv inleddes efter skoltiden, sommaren 1944.

Det är bakgrunden. Den torde inte vara helt ovanlig. Men det jag läser om i Metoo är mig helt iskallt främmande.

Jag vet att jag aldrig skymfat någon flicka i klassen eller skolan genom att kalla henne Hora eller Fitta. Vad mera är jag hörde aldrig någon av kamraterna göra det. Det var mig/oss otänkbart.

Som en del av kriminalhistorien kunde jag läsa om lärare som sexuellt förgrep sig på elever, men jag minns inte någonting sådant från min dåtida skoltid.

Jag har frågat både jämnåriga kamrater från det tidiga fyrtiotalets usla svenska skola och sådana jag känt från FNL-tiden som gick i sextiotalets skola men ingen av dem mindes att man ropat något sådant efter flickorna eller behandlat dem så i klassen och skolan. Men allt jag läser och hör visar att så sägs och så sker nu.

Någonting måste ha hänt i den svenska skolan någon gång på åttiotalet. Men hur och när? Vilka förändrade skolan genom att börja ropa Hora mot flickor och förgripa sig på dem? Och varför ingrep inte vare sig lärare eller andra elever?
    

Jan Myrdal

DEBATT

Kris och krig kommer – är du beredd?

Torbjörn Wikland

Att samhällsorgan skickar ut pappersinformation till alla svenska hushåll – bortsett från val och skatt - är mycket ovanligt. Men håller broschyren om kris och krig måttet? Det frågar sig krönikören Torbjörn Wikland.  

DEBATT

Rätt & Rådligt: Därför åker vi gärna till Åland

Ingemar Folke

FN-stadgan gav inte Ryssland rätt att annektera Krim. Inte ens Krimborna själva skulle kunna kräva att Krim lagligt överförs till Ryssland. Även i Sverige har en liknande fråga varit aktuell. Den gången nobbade Nationernas Förbund ålänningarna att ändra landsgränserna mellan Sverige och Finland. Det skriver FiB-juristen Ingemar Folke.

DEBATT

Kärnvapen, NATO och partiernas syn

Jan Fredriksson

"Inför det stundande valet är det tyst om Nato, kärnvapen och svensk säkerhetspolitik. Det borde det inte vara då vår utrikes- och säkerhetspolitik är viktiga frågor som öppet borde diskuteras. Sveriges har övergivit sin tidigare alliansfria utrikespolitik genom vårt allt närmare och djupare samarbete med Nato. På detta sätt bidrar Sverige till att Norden idag är ett högriskområde som riskerar att dras in i en konflikt mellan USA/Nato och Ryssland." Det skriver debattören Jan Fredriksson.

DEBATT

Månadens lista: Trump moderniserar Monroedoktrinen

Dick Emanuelsson

Donald Trump talar om ”shithole contries”; hans vicepresident går längre och närmast hotar Latinamerika. De som pekas ut är de stater och regeringar som hävdar rätten att själva bestämma över sin framtid. Månadens lista av Dick Emanuelsson ger en bakgrund till Donald Trumps Latinamerikapolitik.