logo

DEBATT

Om sexuella kränkningar i skolan

Foto Ewa Rudling

2017-12-07

Metoo-rörelsens berättelser bör tas på allvar. Det som nu berättas från skolan om hur flickor kränks är ruggigt. Men för att dra några slutsatser bör det som redovisas ställas mot egna erfarenheterna från skoltiden.

Jag hade nyss fyllt tretton och kommit tillbaka till Sverige från New York när jag började i Bromma Högre Allmänna Läroverk höstterminen 1940. Min svenska skoltid avslutades sedan tidigt på vårterminen 1944 när jag slutade gå till Höglandsskolan för att inte återkomma. Också mina nära kamrater lämnade skolan. Jag var då sedan ett år aktiv i Sverges Kommunistiska Ungdomsförbund.

Jag avskydde den svenska skolan, fann den undervisning som gavs undermålig och hade upprepade konflikter med vissa lärare. Det har jag beskrivit. I olika dokument torde anmärkningar och nedsatta betyg stå kvar noterade. Jag var från kollegiet sett en besvärlig elev. Fast det fanns vissa lärare jag uppskattade. Jag hade också nära vänner som fortsatte fram till examen.

Jag var inte okänslig för att det fanns flickor i klassen som jag mer än tyckte om. Det kanske märktes på mig. Några hade jag också hållit om, dansat med. Men mitt egentliga kärleksliv inleddes efter skoltiden, sommaren 1944.

Det är bakgrunden. Den torde inte vara helt ovanlig. Men det jag läser om i Metoo är mig helt iskallt främmande.

Jag vet att jag aldrig skymfat någon flicka i klassen eller skolan genom att kalla henne Hora eller Fitta. Vad mera är jag hörde aldrig någon av kamraterna göra det. Det var mig/oss otänkbart.

Som en del av kriminalhistorien kunde jag läsa om lärare som sexuellt förgrep sig på elever, men jag minns inte någonting sådant från min dåtida skoltid.

Jag har frågat både jämnåriga kamrater från det tidiga fyrtiotalets usla svenska skola och sådana jag känt från FNL-tiden som gick i sextiotalets skola men ingen av dem mindes att man ropat något sådant efter flickorna eller behandlat dem så i klassen och skolan. Men allt jag läser och hör visar att så sägs och så sker nu.

Någonting måste ha hänt i den svenska skolan någon gång på åttiotalet. Men hur och när? Vilka förändrade skolan genom att börja ropa Hora mot flickor och förgripa sig på dem? Och varför ingrep inte vare sig lärare eller andra elever?
    

Jan Myrdal

DEBATT

Nils Funcke: Bokmässan stod inte pall

Nils Funcke

2017-12-01

Bokmässan stod inte pall. Genom att porta Nya Tider från att delta som utställare överger mässan den policy som under viss möda och noga överväganden drar gränsen för vilka som ska få hyra utställningsplats. Det skriver Nils Funcke.

DEBATT

Jan Myrdal: Två påpekanden apropå Metoo

Jan Myrdal

2017-11-28

Det många kvinnor nu berättar i reportage och med upprop rör inte något allmänt gatuvåld utan specifikt sådana sexualbrott från överordnade som står i särskild strid med den rättsuppfattning som under folklig kamp utformats i vår kultur och som vår svenska brottsbalk därmed i 6 kap, § 3 tar på stort allvar.

DEBATT

Angående recensionen av boken "Terroristen i Toulouse"

Ann Zetherlund

2017-11-21

Christer Lundgren skriver i sin recension av boken "Terroristen i Toulouse" av Alice Petrén i nr 10/17 bland annat att fransmännen dvs pieds noirs, fransmän/spanjorer födda i Algeriet tvingades lämna sina hem vid Algeriets självständighet 1962. De tvingades inte alls lämna Algeriet, men de kunde inte längre leva lyxliv på algeriernas bekostnad. Det skriver Ann Zetherlund.

DEBATT

Nästa delning av Mellanöstern

Erling Folkvord

2017-11-15

Den norske författaren Erling Folkvord befinner sig i den syriska staden Raqqa när han sänder detta material till Folket i Bild/Kulturfront. Då, den 20 september, firades Raqqas befrielse från IS, terrororganisationen som använde staden som sin huvudstad. Folkvord påpekar att han skrev sin översiktliga text innan Raqqa befriades och innan Turkiet invaderade den nordvästliga syriska provinsen Idlib.
Folkvord har rest i och rapporterat från Syrien och andra delar av Mellanöstern i 20 år.