logo

DEBATT

Patrik Oksanens påhopp en uppvisning i ohederlighet

2017-03-03

I en ledare på helahälsingland.se hoppar Patrik Oksanen på riksdagsledamoten för Vänsterpartiet Stig Henriksson, ordföranden för Sveriges Fredsråd Agneta Norberg och undertecknad. Patrik Oksanen menar att vi är den ryska imperialismens förlängda armar. För den som följt Patrik Oksanens skriverier är det kanske inte helt förvånande.
 
Den större delen av anklagelserna grundar sig på som på engelska brukar kallas guilt by association. Agneta är skyldig för att hon är med i fyra facebookgrupper som ser positivt på Ryssland och för att en pseudonym som går att koppla till Granskning Sverige deltar i en av grupperna. Stig Henriksson har i sin tur deltagit i konferenser tillsammans med Agneta. Ja, och så är vi alla skyldiga för att vi deltagit i samma evenemang som Kozin förstås.
 
När jag i FiB/K skrev om Kozins första besök och om hur en uppgift från Säpo fått groteska proportioner i media beskrevs Kozin så här:
 
”Enligt Ryska institutet för strategiska studier har han ett digert CV. Vid sidan av den proffesur som redan nämnts har han i nära fyra decennier innan sin pension 2012 arbetat för det sovjetiska och sedermera ryska utrikesministeriet. Bland annat deltog han i en expertgrupp under samtalen mellan Nato och Ryssland om den planerade missilskölden i Nato:s nya medlemsstater och fungerade som chef över utrikesdepartementets informations- och analysavdelning. Kozin är helt enkelt en högt uppsatt militarist med lång utbildning…
  Frågan här är hur det ligger till med den där kopplingen till ryska underrättelsetjänsten. Bland samma svenska försvarstwittrare som spred blogginlägget om seminariet hörs ofta antagandet att alla som innehar höga poster inom den ryska hierarkin på ett eller annat sätt rapporterar till underrättelsetjänsten. Det är mycket möjligt att det är så. Men så lär det ju vara i alla stormakter.”
 
Kozin beskrivs av Oksanen som integrerad del av den ryska utrikesunderrättelsetjänstens PR-del. Som stöd för det påståendet använder Oksanen två bevis. Det ena är att det Kozin framför stämmer så väldigt väl överens med den ryska utrikesunderrättelsetjänstens budskap. Det andra är en rapport från tankesmedjan European Council on Foreign Relations. På sin hemsida stoltserar tankesmedjan med att dess råd består av ”sittande utrikesministrar, tidigare premiärministrar, nationella parlamentsledamöter, ledamöter i EU-parlamentet, EU-kommissionärer, tidigare generalsekreterare för Nato, tänkare, journalister och affärsledare”. En framstående medlem är Carl Bildt.
 
Med Oksanens logik skulle vi alltså helt kunna döma ut tankesmedjan och dess rapport. Det behöver vi emellertid inte. Vi har ju redan slagit fast att han lär ha kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten.
 
Det Oksanen av lättförståeliga skäl inte tar upp är att Kozin inte alls har fått stå oemotsagd på det där första seminariet. Svårare är att Oksanen som med sån principfasthet slagit ner på falska nyheter som han tycker sig kunna spåra till Ryssland inte alls nämner de falska nyheterna kopplade till Säpo:s uppgifter om Kozin.
 
Som ni kanske minns fick den där korta uppgiften om att en person som kunde kopplas till ryska underrättelsetjänsten deltagit på en konferens om värdlandsavtalet snart eget liv i svensk press. Svenska Dagbladet hittade på ett eget citat ”Ryska agenter försöker stoppa svenskt Nato-avtal”, enligt Expressen hade ”en av Putins agenter deltagit i en Nato-konferens” och i Dagens Industri gick att läsa att ”ryska spioner deltagit i svensk konferens”.
 
Om det här skriver Oksanen alltså inte ett ord.
 
I stället anklagar han Stig Henriksson för oetiskt förfarande. Det oetiska ska ha bestått i att han satt punkt för en medial kollaps. En kollaps som Oksanen trots (eller kanske på grund av) all sin domedagsförberedande prepping inte höjt ett finger för att avstyra.

Pelle Sunvisson

DEBATT

SEX PUNKTER: Därför borde Sverige lämna EU-samarbetet

Jan-Erik Gustafsson

Det finns flera skäl till Svexit, varför Sverige borde likt Storbritannien dra sig ur EU-samarbetet. Det anser Jan-Erik Gustafsson från folkrörelsen Nej till EU. Här listar han sex skäl som talar för ett Svexit.

DEBATT

Tolv år av dimridåer och halvsanningar

Lars-Gunnar Liljestrand

Utredningen Sverige i Afghanistan 2002–2014 presenterades av ensamutredaren Tone Tingsgård den 2 mars på Utrikesdepartementet. Resultaten av tolv års krig med svenskt deltagande under Natos ledning är förödande. På de flesta områden har det blivit sämre. 

DEBATT

Intressant men märklig och väsentligen oriktig

Anders Romelsjö

Pierre Gillys diskussion är intressant – men märklig och väsentligen oriktig. Låt mig bara uppehålla sig vid de två exemplen han anger, skriver Anders Romelsjö.