logo

DEBATT

Patrik Oksanens påhopp en uppvisning i ohederlighet

2017-03-03

I en ledare på helahälsingland.se hoppar Patrik Oksanen på riksdagsledamoten för Vänsterpartiet Stig Henriksson, ordföranden för Sveriges Fredsråd Agneta Norberg och undertecknad. Patrik Oksanen menar att vi är den ryska imperialismens förlängda armar. För den som följt Patrik Oksanens skriverier är det kanske inte helt förvånande.
 
Den större delen av anklagelserna grundar sig på som på engelska brukar kallas guilt by association. Agneta är skyldig för att hon är med i fyra facebookgrupper som ser positivt på Ryssland och för att en pseudonym som går att koppla till Granskning Sverige deltar i en av grupperna. Stig Henriksson har i sin tur deltagit i konferenser tillsammans med Agneta. Ja, och så är vi alla skyldiga för att vi deltagit i samma evenemang som Kozin förstås.
 
När jag i FiB/K skrev om Kozins första besök och om hur en uppgift från Säpo fått groteska proportioner i media beskrevs Kozin så här:
 
”Enligt Ryska institutet för strategiska studier har han ett digert CV. Vid sidan av den proffesur som redan nämnts har han i nära fyra decennier innan sin pension 2012 arbetat för det sovjetiska och sedermera ryska utrikesministeriet. Bland annat deltog han i en expertgrupp under samtalen mellan Nato och Ryssland om den planerade missilskölden i Nato:s nya medlemsstater och fungerade som chef över utrikesdepartementets informations- och analysavdelning. Kozin är helt enkelt en högt uppsatt militarist med lång utbildning…
  Frågan här är hur det ligger till med den där kopplingen till ryska underrättelsetjänsten. Bland samma svenska försvarstwittrare som spred blogginlägget om seminariet hörs ofta antagandet att alla som innehar höga poster inom den ryska hierarkin på ett eller annat sätt rapporterar till underrättelsetjänsten. Det är mycket möjligt att det är så. Men så lär det ju vara i alla stormakter.”
 
Kozin beskrivs av Oksanen som integrerad del av den ryska utrikesunderrättelsetjänstens PR-del. Som stöd för det påståendet använder Oksanen två bevis. Det ena är att det Kozin framför stämmer så väldigt väl överens med den ryska utrikesunderrättelsetjänstens budskap. Det andra är en rapport från tankesmedjan European Council on Foreign Relations. På sin hemsida stoltserar tankesmedjan med att dess råd består av ”sittande utrikesministrar, tidigare premiärministrar, nationella parlamentsledamöter, ledamöter i EU-parlamentet, EU-kommissionärer, tidigare generalsekreterare för Nato, tänkare, journalister och affärsledare”. En framstående medlem är Carl Bildt.
 
Med Oksanens logik skulle vi alltså helt kunna döma ut tankesmedjan och dess rapport. Det behöver vi emellertid inte. Vi har ju redan slagit fast att han lär ha kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten.
 
Det Oksanen av lättförståeliga skäl inte tar upp är att Kozin inte alls har fått stå oemotsagd på det där första seminariet. Svårare är att Oksanen som med sån principfasthet slagit ner på falska nyheter som han tycker sig kunna spåra till Ryssland inte alls nämner de falska nyheterna kopplade till Säpo:s uppgifter om Kozin.
 
Som ni kanske minns fick den där korta uppgiften om att en person som kunde kopplas till ryska underrättelsetjänsten deltagit på en konferens om värdlandsavtalet snart eget liv i svensk press. Svenska Dagbladet hittade på ett eget citat ”Ryska agenter försöker stoppa svenskt Nato-avtal”, enligt Expressen hade ”en av Putins agenter deltagit i en Nato-konferens” och i Dagens Industri gick att läsa att ”ryska spioner deltagit i svensk konferens”.
 
Om det här skriver Oksanen alltså inte ett ord.
 
I stället anklagar han Stig Henriksson för oetiskt förfarande. Det oetiska ska ha bestått i att han satt punkt för en medial kollaps. En kollaps som Oksanen trots (eller kanske på grund av) all sin domedagsförberedande prepping inte höjt ett finger för att avstyra.

Pelle Sunvisson

DEBATT

Mainstream-medierna och Jemen: I förvirringens och likgiltighetens tjänst

Roland Hedayat

Sedan över två år har Saudiarabien & Co stödda av USA, Storbritannien och EU ödelagt Jemen i ett oprovocerat angrepp som har framkallat världens för närvarande största humanitära katastrof.  Det råder likgiltighet inför detta inferno i den västliga opinionen.  Det är till synes svårt att framkalla empati för lemlästade, förbrända, sjuka, svältande och döende barn när katastrofen är skapad av våra "allierade".

DEBATT

Svenska FN-förbundet angriper folkrätten

Christer Lundgren

Att försvara fred och folkrätt betyder att värna mindre nationers suveränitet, att slå vakt om staters likhet inför lagen och motsätta sig lagtolkning som öppnar för krig och godtycke. Ett sådant försvar för folkrättens grundprinciper ligger i Sveriges och andra små nationers intresse.

DEBATT

Sverige borde höja sin röst i Säkerhetsrådet och kritisera skammens resolution

Roland Hedayat

Den 26 mars 2015 anfölls Jemen, ett av världens fattigaste länder, från luften av Saudiarabien och några andra petrodollar-stinna furstendömen inom organisationen GCC, Gulf Cooperation Council. Angreppet kallades Operation Decisive Storm och skulle vara en quick fix för att återinsätta en ex-interims-president som hade suttit på övertid och som till sist hade avsatts och flytt till Saudiarabien.

DEBATT

Central Intelligence Agency och Phoenixprogrammet

Ulla Johansson

De första kapitlen i Douglas Valentines The CIA as Organized Crime skildrar de ohyggligheter som USA utsatte Vietnams befolkning för under det långdragna anfallet på landet genom det av CIA planerade och iscensatta Phoenixprogrammet, som skapades för att neutralisera  motståndsrörelsen. Programmet innebar en människojakt, där offren fördes till förhörscentrum och tortyr, sådana centrum inrättades i Sydvietnams alla distrikt. De vietnameser som CIA bedömde ha en ledande funktion inom FNL hamnade många gånger i tigerburarna på ön Con Son.