logo

KULTUR

Ryska revolutionen i Berlin

Foto Miriam Guterland/Wikimedia Commons

Förra säsongen visades på Deutsches Historisches Museum i Berlin en utställning som, i ett inhemskt tyskt perspektiv, måste betecknas som banbrytande. Utställningen hette kort och gott "Tysk kolonialism" och skildrade Tysklands framfart som kolonialmakt vid 1800-talets slut och 1900-talets början, framför allt i Tyska Sydvästafrika.

Det anmärkningsvärda var att man inte, som ofta dittills, förteg försöken att utrota Herero- och Namafolken, det som brukar kallas "1900-talets första folkmord". Nej, där ingick till och med general Lothar von Trothas "förintelseorder" av den 2 oktober 1904, där han uppmanade sina soldater att inte visa barmhärtighet ens mot kvinnor och barn. Och man blev som besökare rejält påmind om att kolonialismen grundade sig på rasism (alltså föreställningen om högre och lägre stående "raser") och att Hitlerregimens nazistiska folkmordspolitik hade högst påtagliga inhemska rötter och "inspirationskällor".

I oktober i år öppnade samma museum portarna för en lika stort upplagd utställning om Ryska revolutionen. Den heter "1917. Revolution. Ryssland och Europa" och är en både bred och djupgående skildring av revolutionens orsaker, förlopp och följdverkningar. Ambitionen är att åskådliggöra denna "händelse av världshistorisk betydelse" i hela dess komplexitet och att låta olika perspektiv och tolkningar komma till tals. En röd tråd är dock, genomgående, diskrepansen mellan revolutionens ädla mål (social och ekonomisk rättvisa, politisk jämlikhet, kvinnoemancipation, en "ny människa" och ett nytt befriat samhälle med nya konstnärliga uttryck) och dess tragiska slutresultat i form av terror, våld och repression.

Stor uppmärksamhet ägnas revolutionens effekter på andra länder (speciellt Tyskland, Ungern, Italien, Storbritannien, Frankrike), inbördeskriget där "vita" militära styrkor med assistans utifrån kämpade mot Röda armén, motreaktionerna i form av rabiat antikommunism och framväxten på många håll i Europa av nationalistiska, högerextrema rörelser, den tyska nazismen inte minst.
Det som nog ändå gör störst intryck på besökaren är själva bildmaterialet: alla foton, satirteckningar, oljemålningar, affischer och planscher som levandegör det historiska skeendet för oss idag, hundra år senare. Många av dessa bilder ingår i den drygt 300-sidiga katalog som finns att köpa på museet.

Utställningen pågår fram till 15 april nästa år. Och okunskap i ryska och tyska utgör inget hinder, eftersom texterna även finns att läsa på engelska.
 
 

Margareta Zetterström

KULTUR

Bok: Operation Barbarossa – Världshistoriens största fälttåg

Sisela Björnsson

2018-01-16

Att invadera Sovjetunionen var Hitlers huvudplan under andra världskriget, konkretiserad i ”Generalplan Ost” och ”Plan Oldenburg”. Samtliga östeuropeiska territorier fram till Uralbergen, samt Kaukasus, skulle koloniseras och 45 miljoner slaver och judar förintas eller fördrivas.

KULTUR

Bokrecension: Blixt från oklar himmel

Olof Rydström

2018-01-16

Men vad står det egentligen? Det är en i bästa mening överraskande samhällskunskapsbok av Sara Granér. Rimmen håller samman tre olika saker, begrepp eller företeelser. Du tvingas själv fundera över samband – om det alls finns.

KULTUR

Film: Lyser med sin frånvaro på svensk biografscen

Joacim Blomqvist

2018-01-15

Ännu lyser den Oscarsnominerade haitiske Raoul Pecks film om de unge Karl Marx, Le jeune Karl Marx (Den unge Karl Marx) med sin frånvaro på den svenska biografscenen. Att filmen i huvudsak diskuterar Kommunistiska manifestets (Manifest der Kommunistischen Partei, 1848), tillblivelsehistoria verkar inte så intressant trots att det i år har gått 170 år sedan Karl Marx och Friedrich Engels, efter Kommunisternas förbunds beslut, inledde arbetet med denna klassiker. Att det dessutom har gått 100 år sedan ryska revolutionen slutligen populariserade Marx och Engels idéer, som elegant formulerades i Manifestet borde kanske ha ökat intresset för Raoul Pecks film.