logo

REPORTAGE

Så länge det finns liv finns det hopp

Foto: Louise Bjerkesjö

2017-05-17

I februari kallade Barnombudsmannen till akut krismöte med flera myndigheter sedan uppgifter hade gjort gällande att ensamkommande barn planerat att ta sina liv tillsammans. En som har träffat dessa barn är psykoterapeuten Ulf Gustavsson i Uppsala, under många år verksamhetsledare vid Röda Korsets behandlingscentrum.

– Skillnaden i jämförelse med tidigare är att situationen generellt har försämrats för gruppen ensamkommande barn.  I dag är det fler som lever i ovisshet om huruvida de får stanna vilket gör att de lever under en pågående stress, säger han.

Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala har i många år haft fokus på ensamkommande ungdomar, förutom att hjälpa människor som lider av trauman från krig, tortyr eller svåra flyktupplevelser. Dominerande bland de länder som ungdomarna har lämnat är Afghanistan, Somalia och Mellanöstern. Till behandlingscentrumet kommer ungdomar som själva har uttryckt till omgivningen att de mår väldigt dåligt, eller som omgivningen har uppmärksammat.

– Det här är ungdomar med erfarenheter från krigssituationer, som själva har hotats eller sett familjemedlemmar föras bort eller avrättats. Ungdomar som varit på flykt under svåra omständigheter eller utsatts för övergrepp. I vissa fall har de varit tvångsvärvade barnsoldater.

Det är oftast också en kombination med en oro över familjemedlemmar som finns kvar i hemlandet, eller som man har tappat kontakten med. Separationen är ett trauma i sig.

– Generellt är gruppen barnsoldater svårare att behandla eftersom de i värsta fall har beordrats skjuta mot människor som de har en relation till.

Ulf Gustavsson säger att hur väl terapin hjälper beror på om barnen har en någorlunda trygg familjebakgrund. Dessa barn klarar sig bättre jämfört med dem som har levt själva, i många fall som gatubarn.

Hur lång tid det tar för dessa trasiga ungdomar att bli återställda går naturligtvis inte att besvara generellt.

– Ungdomar tenderar att gå kortare tid i behandling än vuxna. Det beror på vilka trauman man bär på. Ofta får man fokusera på att behandla den pågående stressen av att leva utan beslut om asyl, snarare än att gräva i vad de varit med om. Det är stress och ångesthantering, att låta kroppen och hjärnan finna lite lugn och ro.

Ulf Gustavsson har haft migrationsfokus sedan början av 1990-talet och menar att det viktigaste i traumabehandlingen är att ge ungdomarna meningsfullhet, livskvalitet, i tillvaron. 

– Livskvaliteten och graden av meningsfullhet kan vara mer central än att få bort symptomen som jag ser det.

Trots att det är ungdomar som mår sämst av de ensamkommande är han optimistisk när det gäller gruppens framtid generellt.

– Det här är en grupp av starka överlevare med enorma resurser. De har klarat en lång flykt. Kan vi ge dem meningsfullhet och framtidsvisioner, det viktigaste vi vuxna kan ge dessa ungdomar, är jag optimistisk. Det har slagit mig personligen, liksom mina kollegor, hur lika vi människor är oavsett bakgrund och etnicitet. Det är likheterna som är så slående.

– Det är viktigt att vara positiv till deras framtid. Så länge det finns liv finns det hopp, även för ensamkommande ungdomar.

Gäller din optimism även barnen som försvinner?
– Det är svårt och kanske omöjligt att säga. Många har starka överlevnadsinstinkter, samtidigt finns det en uppenbar risk att ungdomar som drivs ut på gatan söker identifikation på helt fel håll. Hittar man den i kriminella gäng eller i missbruk kan framtiden bli svår både för ungdomarna själva och för samhället. Den risken är större i dag än tidigare genom den stress och osäkerhet många befinner sig i. Det är samtidigt ett storstadsfenomen, jag hör mer talas om detta i de handledningar och utbildningar jag gör runt storstäder än på landsbygden. Helt klart är att vi står inför stora utmaningar.
 

FAKTA
Totalt sökte 162.877 personer asyl i Sverige 2015. Av dessa var 70.384 barn varav 35.369 var ensamkommande.

Av de 7.049 ensamkommande som sökte asyl 2014 avvek 374 och 58 återvände. Fem till tio procent av de ensamkommande asylsökande barnen försvinner varje år. Ingen vet idag var som händer med dem.

När asylsökande ensamkommande barn fyller 18 år förlorar de sin gode man och kontakten på socialförvaltningen, samt måste flytta till nytt boende för asylsökande vuxna. Migrationsverket placerar ungdomarna där det för tillfället finns plats, vilket kan bli var som helst i landet med följden att de måste lämna skola, lärare och kompisar plus de svenska familjer man lärt känna.
 

Jan Bjerkesjö

REPORTAGE

Myller av liv i ett slumrande brukssamhälle

Agnes Käll

2017-12-15

En lördagskväll i den sörmländska bruksorten Hälleforsnäs visas Metropolitans uppsättning av Trollflöjten på bio. Operalivekonceptet, som förvandlar Folkets hus till en scen i föreställningen, drar fullt hus nästan varje gång. Hur kommer det sig att den folkliga kulturen har överlevt förlusten av det bruk som tjänade samhället i över trehundra år? En önskan att fånga ”bruksandan” slutar i en mindre odyssé när Agnes Käll och Eva Wernlid utforskar lokalsamhället.

REPORTAGE

Hur står det till med Socialdemokraternas alliansfrihet?

Mårten Färlin

2017-11-13

Den militära alliansfriheten ligger fast. Det påstår Socialdemokraterna. Men frågan är om alla partimedlemmar verkligen håller med. Hur enigt är egentligen partiet om Peter Hultqvists försvarspolitiska linje?

REPORTAGE

"Den skånska marken är plöjd, harvad och sådd"

Mårten Färlin

2017-10-26

I förra delen av "Varför Hässleholm?" träffade vi stensättaren Johan Andersson. Trettiotvååringen är en typisk sverigedemokrat. Han har jobb, men ingen högre utbildning. Han är kritisk mot den förda flyktingpolitiken, känner misstro mot politiker och är generellt missnöjd med den svenska demokratin. Han känner sig något mindre trygg än vad som är vanligt bland svenskar. 

Dags för den avslutande tredje delen i FiB/K:s serie om SD-fästet Hässleholm.

REPORTAGE

"Sverige måste snabbt ratificera FN-avtalet om kärnvapenstopp"

Jan Bjerkesjö

2017-10-19

Sten Sandberg, samordnare och initiativtagare till Nätverket mot Nato Gotland, är starkt kritisk till att Natosoldater och trupper deltog i krigsövningen Aurora 17 på Gotland.

- Jag är för ett starkt försvar av Sverige och Gotland och det är bra att försvaret övar regelbundet. Men det ska enbart vara svenska soldater som deltar på svensk mark, gärna i kombination med civilförsvaret.