logo

REPORTAGE

Så länge det finns liv finns det hopp

Foto: Louise Bjerkesjö

2017-05-17

I februari kallade Barnombudsmannen till akut krismöte med flera myndigheter sedan uppgifter hade gjort gällande att ensamkommande barn planerat att ta sina liv tillsammans. En som har träffat dessa barn är psykoterapeuten Ulf Gustavsson i Uppsala, under många år verksamhetsledare vid Röda Korsets behandlingscentrum.

– Skillnaden i jämförelse med tidigare är att situationen generellt har försämrats för gruppen ensamkommande barn.  I dag är det fler som lever i ovisshet om huruvida de får stanna vilket gör att de lever under en pågående stress, säger han.

Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala har i många år haft fokus på ensamkommande ungdomar, förutom att hjälpa människor som lider av trauman från krig, tortyr eller svåra flyktupplevelser. Dominerande bland de länder som ungdomarna har lämnat är Afghanistan, Somalia och Mellanöstern. Till behandlingscentrumet kommer ungdomar som själva har uttryckt till omgivningen att de mår väldigt dåligt, eller som omgivningen har uppmärksammat.

– Det här är ungdomar med erfarenheter från krigssituationer, som själva har hotats eller sett familjemedlemmar föras bort eller avrättats. Ungdomar som varit på flykt under svåra omständigheter eller utsatts för övergrepp. I vissa fall har de varit tvångsvärvade barnsoldater.

Det är oftast också en kombination med en oro över familjemedlemmar som finns kvar i hemlandet, eller som man har tappat kontakten med. Separationen är ett trauma i sig.

– Generellt är gruppen barnsoldater svårare att behandla eftersom de i värsta fall har beordrats skjuta mot människor som de har en relation till.

Ulf Gustavsson säger att hur väl terapin hjälper beror på om barnen har en någorlunda trygg familjebakgrund. Dessa barn klarar sig bättre jämfört med dem som har levt själva, i många fall som gatubarn.

Hur lång tid det tar för dessa trasiga ungdomar att bli återställda går naturligtvis inte att besvara generellt.

– Ungdomar tenderar att gå kortare tid i behandling än vuxna. Det beror på vilka trauman man bär på. Ofta får man fokusera på att behandla den pågående stressen av att leva utan beslut om asyl, snarare än att gräva i vad de varit med om. Det är stress och ångesthantering, att låta kroppen och hjärnan finna lite lugn och ro.

Ulf Gustavsson har haft migrationsfokus sedan början av 1990-talet och menar att det viktigaste i traumabehandlingen är att ge ungdomarna meningsfullhet, livskvalitet, i tillvaron. 

– Livskvaliteten och graden av meningsfullhet kan vara mer central än att få bort symptomen som jag ser det.

Trots att det är ungdomar som mår sämst av de ensamkommande är han optimistisk när det gäller gruppens framtid generellt.

– Det här är en grupp av starka överlevare med enorma resurser. De har klarat en lång flykt. Kan vi ge dem meningsfullhet och framtidsvisioner, det viktigaste vi vuxna kan ge dessa ungdomar, är jag optimistisk. Det har slagit mig personligen, liksom mina kollegor, hur lika vi människor är oavsett bakgrund och etnicitet. Det är likheterna som är så slående.

– Det är viktigt att vara positiv till deras framtid. Så länge det finns liv finns det hopp, även för ensamkommande ungdomar.

Gäller din optimism även barnen som försvinner?
– Det är svårt och kanske omöjligt att säga. Många har starka överlevnadsinstinkter, samtidigt finns det en uppenbar risk att ungdomar som drivs ut på gatan söker identifikation på helt fel håll. Hittar man den i kriminella gäng eller i missbruk kan framtiden bli svår både för ungdomarna själva och för samhället. Den risken är större i dag än tidigare genom den stress och osäkerhet många befinner sig i. Det är samtidigt ett storstadsfenomen, jag hör mer talas om detta i de handledningar och utbildningar jag gör runt storstäder än på landsbygden. Helt klart är att vi står inför stora utmaningar.
 

FAKTA
Totalt sökte 162.877 personer asyl i Sverige 2015. Av dessa var 70.384 barn varav 35.369 var ensamkommande.

Av de 7.049 ensamkommande som sökte asyl 2014 avvek 374 och 58 återvände. Fem till tio procent av de ensamkommande asylsökande barnen försvinner varje år. Ingen vet idag var som händer med dem.

När asylsökande ensamkommande barn fyller 18 år förlorar de sin gode man och kontakten på socialförvaltningen, samt måste flytta till nytt boende för asylsökande vuxna. Migrationsverket placerar ungdomarna där det för tillfället finns plats, vilket kan bli var som helst i landet med följden att de måste lämna skola, lärare och kompisar plus de svenska familjer man lärt känna.
 

Jan Bjerkesjö

REPORTAGE

Vilhelm Moberg – omstridd fredsvän

Christer Lundgren

Författaren Vilhelm Moberg är aktuell och omstridd. Det visade sig då moderattidningen Barometern i Kalmar den 9 december i polemik mot ”den lokalt kände Växjöprofilen Ulf Nilsson” ryckte ut för att i en ledare lägga Mobergs ord till rätta.

REPORTAGE

Med avslaget i Sverige försvann hoppet

Hanna Strid

Mustafa har kvar kortet som visar att han har varit asylsökande i Sverige. I matkön vid barackerna i Belgrad visar han upp LMA-kortet från Migrationsverket som gick ut i oktober. Sedan fick han inte vara kvar längre. Nu tänker han stanna i Serbien och vänta på att något ska ändras.

REPORTAGE

Insamlingsbössa i ena handen och plakat i den andra

Hans O Sjöström

Varje fredag eftermiddag står hon i myllret av människor vid Resecentrum eller Uppsala C, som det också heter, med en insamlingsbössa i ena handen och ett plakat i den andra med Ship to Gazas emblem – en båt med segel i de palestinska färgerna – och swishnumret till insamlingen för nästa båt.

REPORTAGE

Anteckningar från Ukraina

Pelle Sunvisson

Ukraina – vardagen och kriget. Frontlinjen har stått stilla sen länge. Det betyder inte att det är stilla där. Tvärtom fortsätter vågorna av artilleribeskjutning mot bostadsområden närmast kontaktlinjen. Kriget letar sig också in i vardagen. Ett operabesök kan plötsligt förvandlas till en övning i krigshets och ett skämt kan diskret tystas av rädsla för angivare. Men det finns också några få platser som är till synes orörda. En knatteturnering i fotboll till exempel. Pelle Sunvisson rapporterar.