logo

REPORTAGE

Så länge det finns liv finns det hopp

Foto: Louise Bjerkesjö

2017-05-17

I februari kallade Barnombudsmannen till akut krismöte med flera myndigheter sedan uppgifter hade gjort gällande att ensamkommande barn planerat att ta sina liv tillsammans. En som har träffat dessa barn är psykoterapeuten Ulf Gustavsson i Uppsala, under många år verksamhetsledare vid Röda Korsets behandlingscentrum.

– Skillnaden i jämförelse med tidigare är att situationen generellt har försämrats för gruppen ensamkommande barn.  I dag är det fler som lever i ovisshet om huruvida de får stanna vilket gör att de lever under en pågående stress, säger han.

Röda Korsets behandlingscentrum i Uppsala har i många år haft fokus på ensamkommande ungdomar, förutom att hjälpa människor som lider av trauman från krig, tortyr eller svåra flyktupplevelser. Dominerande bland de länder som ungdomarna har lämnat är Afghanistan, Somalia och Mellanöstern. Till behandlingscentrumet kommer ungdomar som själva har uttryckt till omgivningen att de mår väldigt dåligt, eller som omgivningen har uppmärksammat.

– Det här är ungdomar med erfarenheter från krigssituationer, som själva har hotats eller sett familjemedlemmar föras bort eller avrättats. Ungdomar som varit på flykt under svåra omständigheter eller utsatts för övergrepp. I vissa fall har de varit tvångsvärvade barnsoldater.

Det är oftast också en kombination med en oro över familjemedlemmar som finns kvar i hemlandet, eller som man har tappat kontakten med. Separationen är ett trauma i sig.

– Generellt är gruppen barnsoldater svårare att behandla eftersom de i värsta fall har beordrats skjuta mot människor som de har en relation till.

Ulf Gustavsson säger att hur väl terapin hjälper beror på om barnen har en någorlunda trygg familjebakgrund. Dessa barn klarar sig bättre jämfört med dem som har levt själva, i många fall som gatubarn.

Hur lång tid det tar för dessa trasiga ungdomar att bli återställda går naturligtvis inte att besvara generellt.

– Ungdomar tenderar att gå kortare tid i behandling än vuxna. Det beror på vilka trauman man bär på. Ofta får man fokusera på att behandla den pågående stressen av att leva utan beslut om asyl, snarare än att gräva i vad de varit med om. Det är stress och ångesthantering, att låta kroppen och hjärnan finna lite lugn och ro.

Ulf Gustavsson har haft migrationsfokus sedan början av 1990-talet och menar att det viktigaste i traumabehandlingen är att ge ungdomarna meningsfullhet, livskvalitet, i tillvaron. 

– Livskvaliteten och graden av meningsfullhet kan vara mer central än att få bort symptomen som jag ser det.

Trots att det är ungdomar som mår sämst av de ensamkommande är han optimistisk när det gäller gruppens framtid generellt.

– Det här är en grupp av starka överlevare med enorma resurser. De har klarat en lång flykt. Kan vi ge dem meningsfullhet och framtidsvisioner, det viktigaste vi vuxna kan ge dessa ungdomar, är jag optimistisk. Det har slagit mig personligen, liksom mina kollegor, hur lika vi människor är oavsett bakgrund och etnicitet. Det är likheterna som är så slående.

– Det är viktigt att vara positiv till deras framtid. Så länge det finns liv finns det hopp, även för ensamkommande ungdomar.

Gäller din optimism även barnen som försvinner?
– Det är svårt och kanske omöjligt att säga. Många har starka överlevnadsinstinkter, samtidigt finns det en uppenbar risk att ungdomar som drivs ut på gatan söker identifikation på helt fel håll. Hittar man den i kriminella gäng eller i missbruk kan framtiden bli svår både för ungdomarna själva och för samhället. Den risken är större i dag än tidigare genom den stress och osäkerhet många befinner sig i. Det är samtidigt ett storstadsfenomen, jag hör mer talas om detta i de handledningar och utbildningar jag gör runt storstäder än på landsbygden. Helt klart är att vi står inför stora utmaningar.
 

FAKTA
Totalt sökte 162.877 personer asyl i Sverige 2015. Av dessa var 70.384 barn varav 35.369 var ensamkommande.

Av de 7.049 ensamkommande som sökte asyl 2014 avvek 374 och 58 återvände. Fem till tio procent av de ensamkommande asylsökande barnen försvinner varje år. Ingen vet idag var som händer med dem.

När asylsökande ensamkommande barn fyller 18 år förlorar de sin gode man och kontakten på socialförvaltningen, samt måste flytta till nytt boende för asylsökande vuxna. Migrationsverket placerar ungdomarna där det för tillfället finns plats, vilket kan bli var som helst i landet med följden att de måste lämna skola, lärare och kompisar plus de svenska familjer man lärt känna.
 

Jan Bjerkesjö

REPORTAGE

Förnybar folklig kraft ur folkrörelsetradition

Gustaf Forssell

2018-05-25

Efter fem års ihopsamlande av material och intervjuer kom boken ”Från stenyxa till hockeyklubba – Boken om Timrå” ut i maj 2016. Timrå var en del av det område längs Medelpadskusten, där Sverige blev till som industrination. Här växte sig också folkrörelserna starka. Syftet med boken har varit att berätta historien på ett sätt som ger sammanhang och underlag för förståelse av samhällsutvecklingen. Det som sker i dag i Söråkers Folkets hus är en levande bekräftelse på hur kulturarvet kan förvaltas för att attrahera dagens ungdomar. Det blev därför naturligt att avsluta boken med den berättelsen.

REPORTAGE

Cementerandet av det amerikanska klassamhället

Ingemar Ed

2018-05-23

Före kommunismerna i Sovjet och Kina fanns berättelsen om ett klasslöst samhälle i väster, ett land utan kungar och adelsmän. Efter sin resa i Förenta staterna 1831 skrev den franske adelsmannen de Tocqueville att ”antalet stora förmögenheter i USA är helt litet” och såg det som orsaken till den demokratiska anda han upptäckte i landet.

REPORTAGE

Stillsam betraktare av människan

Hans O Sjöström

2018-04-30

Tom Alandh har lyckats med det nästan omöjliga. Han är 73 år och pensionerades formellt från Sveriges Television vid 65 års ålder. Sedan dess har han arbetat lika mycket för företaget i ytterligare åtta år, han har eget tjänsterum och också ett klipprum (redigeringsrum) som har reserverats för honom och hans filmteam. Visserligen är han inte anställd – det blir man inte efter 65 – men han får naturligtvis ersättning för de mycket uppskattade filmer han gör åt sin gamla arbetsgivare, där han började arbeta 1971. Och han gör fortfarande minst lika mycket som han gjorde under sina ordinarie tjänstgöringsår. 

REPORTAGE

Svensk åklagare gav efter för brittiska påtryckningar

Christer Lundgren

2018-04-27

En svensk åklagare gav efter för brittiska påtryckningar i processen mot Wikileaks-grundaren Julian Assange. Det hävdar den brittiska tidningen the Guardian, som publicerat utdrag ur nya dokument. Men de som följt frågan är oeniga om hur dessa nya uppgifter bör tolkas.