logo

REPORTAGE

Skolan blir den trygga punkten för ensamkommande barn

2017-07-03

För de ensamkommande flyktingbarnen blir skolan den trygga punkten i tillvaron, som ett andra hem i brist på annat. Men det är i många fall stressade och olyckliga barn som svenska skolan har att ta hand om när asylrätten har skärpts.
En som har erfarenhet av detta är rektorn Harri Koski på Mörbyskolan i Danderyd, som tidigare bland annat även har arbetat på en skola i Järfälla.

– Skolan blir deras viktigaste arena. Jag tror att de trivs bäst här, i många fall bättre än på sina boenden.
Mörbyskolan har tagit hand om flera nyanlända ungdomar, både ensamkommande och sådana som har flytt med sin familj. 

– Vi behöver resurser så att vi kan skapa en miljö för dessa barn där de kan lära sig svenska så fort som möjligt, men också att de kommer in i en skolmiljö som fungerar och förstår varför skolan är viktig.

Den första kontakten som de nyanlända får är ett inskrivningssamtal där eleven får träffa rektor, skolsköterska, kurator och läraren i förberedelseklassen. Eleven placeras i en helt vanlig klass med andra elever för att ha de flesta ämnen, förutom SO (samhällsorienterade ämnen) och NO (naturorienterade) eftersom de innehåller många begrepp på svenska.

– Tyvärr är det sällan som de hinner lära sig svenska så att de får betyg innan de går ut nian. Man brukar säga att det tar sju år, de ungdomar vi får är i 14- till 16-årsåldern. Vi hinner bara ge språkintroduktionen innan de går vidare till gymnasiet.

Hur de integreras bland övriga elever beror mycket på deras sociala situation.
– Vi har haft många som har kommit väldigt bra in i verksamheten och som har fått svenska kompisar, men när de kan sitta med ett avvisningsbeslut över axlarna så mår de förstås inget vidare. Vi har de som visar sina känslor och de som inte gör det.
Barn som kommer från Syrien kommer från en väl fungerande skola, medan barn som kommer från exempelvis Afghanistan eller Somalia har betydligt mindre sådan bakgrund, kanske ingen alls.

– Vi försöker så gott vi kan ta hand om alla. Och många som har gått vidare till gymnasiet kommer tillbaka hit och hälsar på, kramar sina gamla lärare och tycker att de hade en bra tid hos oss.
Hur det sedan går beror på en mängd olika saker, vem som utses till god man, vilket stöd barnet får, vilket boende de placeras på och annat.

– Jag tycker inte att systemet vi har här i Sverige är speciellt bra när man samlar en massa 15- till 17-åringar på ett och samma ställe. I en sådan miljö blir det lätt lite Flugornas herre.

Harri Koski har funderat på hur vi skulle kunna bli bättre på att ta emot flyktingar.
– Förutom allmän värnplikt borde vi ha ett liknande system för att ta emot nyanlända. Varje familj skulle ha skyldighet att ta emot en nyanländ och få dem att integreras i samhället, gärna i stället för värnplikt. Om ensamkommande barn fick chansen att växa upp i familjer med svensk bakgrund kanske de lättare skulle kunna anpassa sig till samhället.

– Sedan är det viktigt att de får ett arbete så fort som möjligt, till exempel sommarjobb så att de kan tjäna egna pengar samtidigt som de utvecklar språket och får kännedom om samhället.

De nyanlända berikar också den svenska skolan genom att de skapar en helt annan förståelse för omvärlden bland svenska barn. Många reagerar över utvisningshoten som hänger över flyktingbarnen.

– Det är grymt. Processen och beslutet om utvisning borde tas mycket snabbare, inom några månader, i stället för att de kanske får vänta i flera år och då har de anpassat sig till vårt samhälle.

Harri har tidigare varit rektor på Söderhöjdens skola i Järfälla och kan därför göra jämförelser. Där hade 80 procent av eleverna annan bakgrund än svensk, en himmelsvid skillnad mot Danderyd. 
– Den stora skillnaden ligger i att eleverna i Danderyd är väldigt studiemotiverade och det smittar förstås av sig på de nyanlända eleverna. Här lär man sig att skolan är viktig. Vi har en mycket kunnig personal så det är fantastiskt att få jobba med en skola som fungerar så bra. Det gör att vi lyckas nå väldigt bra resultat och det beror inte bara på att vi verkar i en kommun som satsar på skolan.
Harri Koski ser positivt på framtiden för de elever som har gått vidare från Mörbyskolan.

– Jag ser skolan som en genväg genom livet. Du kan bli vad du vill, om du vill. Har man eget driv i skolan kommer man snabbare till sitt mål. Jag tror att eleverna vi haft kommer att klara sig bra i samhället.

FOTNOT: I november 2016 gjorde Qualis en kvalitetsgranskning av Mörbyskolan. Resultatet blev det bästa någonsin i Danderyds kommun och det bästa så här långt på någon skola i Sverige under läsåret 2016/17. 

FAKTA
Rörelsen #vistårinteut ser barn och ungdomar som allas angelägenhet och arbetar dagligen för att deras rättigheter beaktas. Kraven på politikerna är:
1. Att stat och kommuner omedelbart stoppar omflyttningarna av ensamkommande barn och unga som befinner sig i asylprocess, i suicidpreventivt syfte.
2. Att Migrationsverket fryser alla utvisningar för ensamkommande barn och unga omedelbart utifrån den rättsosäkerhet och brist på kunskap om barnperspektivet som råder på Migrationsverket.
3. Att våra politiker tar beslut om amnesti för alla ensamkommande barn och unga som varit i Sverige mer än ett år.
--------
Den 3 maj röstade riksdagen igenom ett beslut som innebär att ensamkommande ungdomar i gymnasiet ska få förlängt uppehållstillstånd så de kan slutföra sin utbildning. Riksdagsbeslutet gäller de ensamkommande barn och unga som fått ett tillfälligt uppehållstillstånd tills de fyller 18 år.
--------
Anmälningar människohandel
Drygt 70 polisanmälningar om människohandel med barn gjordes mellan 2015 och halvårsskiftet 2016. Endast ett av fallen ledde till åtal. Det framkommer i en rapport av Länsstyrelsen i Stockholms län.
– Barnen uppges i största utsträckning ha utnyttjats inom kriminalitet, sexuell exploatering, tvångsarbete, tiggeri eller krigstjänst. Majoriteten av barnen var ensamkommande och omfattar 66 procent av ärendena, säger Anna Ekstedt, t.f. nationell samordnare mot prostitution och människohandel, vid NMT, en del av Länsstyrelsen i Stockholms län.
 

Jan Bjerkesjö

REPORTAGE

Den giftiga svampsoppan

Mårten Färlin

2017-09-20

Järnvägsknuten i Skåne var den första kommunen i landet där allianspartier började samarbeta med Sverigedemokraterna. I en reportageserie i tre delar försöker Folket i Bild reda ut varför det skedde i just Hässleholm. Denna gång - andra delen: Den giftiga svampsoppan.

REPORTAGE

Inifrån ett belägrat Nordkorea

Christer Lundgren

2017-09-15

I augusti inledde USA och Sydkorea omfattande militärövningar mot Nordkorea. Nordkorea svarade med att provskjuta raketer, däribland en interkontinental missil. FN:s säkerhetsråd beslutade enhälligt om skärpta sanktioner mot Nordkorea, som väntas drabba utrikeshandeln hårt. Landet svarade med en ny provskjutning – över Japan (fast högt uppe i rymden). FiB/K:s medarbetare Christer Lundgren besökte Nordkorea två veckor i augusti, medan konflikten tillspetsades. Här berättar han om sina intryck.

REPORTAGE

Homo falsificatus - den förfalskade människan

Hans Öhrn

2017-08-28

I dag är nästan alla övertygade om att människan har sitt ursprung i Afrika. Men så har det inte alltid varit. Redan på 1800-talet ville många att människan skulle ha sitt ursprung i Europa och helst i det egna landet.

REPORTAGE

Omstridd fredsövning på Åland

Christer Lundgren

2017-08-22

En planerad fredsövning på Åland har fått betydande uppmärksamhet i finska och ryska medier. Initiativtagare till övningen är Folket i Bild/Kulturfronts ordförande Pelle Sunvisson. Främsta kritiker är Finlands tidigare Moskvaambassadör.