logo

TIDNINGEN

Vapenindustrin gräver ur både försvar och välfärd

Foto: Försvarsmakten

2018-02-02

Efter årtionden av minskade försvarsanslag, nedläggning av regementen och försvarsanläggningar och avskaffad värnplikt ökar satsningarna på försvaret. Men etablerade medier klargör inte om försvaret verkligen blir bättre. De enda entydiga vinnarna är vapenindustrin i Sverige och utomlands. Döm själv:

1. Regering och opposition i riksdagen står bakom höjd pensionsålder, sämre service utanför storstäderna, punktvisa åtstramningar i socialförsäkringen och en påandra sätt försämrad välfärd. Försvarsanslagen ska däremot succesivt öka under många år framöver. Men vad ska de användas till som kan motivera försämringar i välfärden?

2. Dyrast är inköp av ett nytt luftvärnssystem i mångmiljardklassen. Försvarsminister Peter Hultqvist meddelar att han nobbar ett något billigare fransk-italienskt alternativ för att i stället satsa på det amerikanska Patriot. Det ska alltså inte upphandlas i konkurrens som i övrig offentlig upphandling. Systemet ska inte skydda hela Sverige utan bara storstadsområdena. Affären ger inte heller Sverige den allra senaste versionen eftersom systemet i USA ska ersättas av ett modernare.

3. En andra satsning i mångmiljardklassen är fortsatt utveckling av Saabs stridsflygplan Gripen, där C-versionen ska ersättas av E-versionen. Av mediernas skriverier framgår att försvarets beställningar till stor del görs för att underlätta Saabs exportplaner för Gripen. Samtidigt meddelas att det inbegriper en stor utvecklingssatsning på elektronisk krigföring. Hur mycket den kostar är ännu okänt, men berörda it-företag och stridsplansförsäljare har skäl att vara glada.

4. En tredje satsning som kostar miljarder är modernare u-båtar, det vill säga ubåten A26. De ska byggas av Saab Kockums i Karlskrona. Visst ger det svenska jobb, men försvarsindustrin har aldrig spelat någon stor roll för svensk sysselsättning. För att minska en hög arbetslöshet bland lågutbildad och invandrad arbetskraft spelar försvarsindustrin en marginell roll.

5. Ännu på 1980-talet baserades Sveriges försvar på allmän värnplikt för alla män (samhällstjänst för så kallat samvetsömma). Försvarsprincipen kallades ofta ”sega gubbar” (även om man redan då talade om att värnplikten även borde omfatta alla tjejer). Den allmänna värnplikten innebar också en beredskap för det fria kriget, en form av gerillakrig vid en invasion. Även utredningar som gjorts av CIA visade att gerillastyrkor på nationell grund är besvärliga att besegra (tänk Afghanistan och dess bonderekryterade talibanarmé). Från 1990-talet blev det tyst som i graven om denna försvarsprincip. Värnplikten berörde en allt mindre del av årskullarna och avskaffades helt i början av 2000-talet. I stället byggde nu allt på yrkesmilitärer. Internationell erfarenhet visar att yrkesmilitärer är precis som alla andra behovsstyrda konsumenter. De vill ha mer sofistikerade vapen och utrustning till glädje för vapen- och annan försvarsindustri.

6. Trots jättelika reklamkampanjer blev satsningen på yrkessoldater ett fiasko. Stor personalbrist uppstod. Att denna yrkeskarriär också medför krav på att delta i krig i främmande länder, alltså att vara legosoldat, var inte så lockande. Då började politiker och försvarsmakt tala om att återinföra värnplikten. Men bara en liten del av varje årskull ska nu kallas in varje år. Det handlar således inte alls om återinförd värnplikt utan om att täppa till en personalbrist i en liten yrkesarmé i en sargad försvarsmakt.

Man kan peka på fler än dessa sex punkter. Läsare uppmanas att skicka in exempel till redaktionen!
 

Teckna en prenumeration här

Torbjörn Wikland

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 2 2018

2018-02-15

I dag är det utgivningsdag för FiB/K:s andra nummer för året. Det är ett temanummer som riktar fokus mot att det är 15 år sedan invasionen av Irak inleddes.

TIDNINGEN

Folket i Bild Kulturfront nr 11 i sin helhet

2018-02-14

Omslagsbilden "Den vita fältharen i vinsterskrud" var en ny etsning av Ulf Lundkvist, färglagd med akvarell och tryckt i den tryckpress han har i sitt hem i Kolmården, när det prydde omslaget på FiB/K nr 11 2017. Idag publicerar vi hela tidningen.

TIDNINGEN

Utlandsspioneri för andra gången

Ingemar Folke

2018-02-09

I två krönikor 2013 (nr 6 och 11) behandlade jag ett lagstiftningsprojekts uppgång och fall. Det gällde ett förslag från en statlig utredning (SOU 2012:95) om att införa ett särskilt straff för så kallat utlandsspioneri. Förslaget mötte mycken kritik. Regeringen Reinfeldt gick därför inte vidare med förslaget. Det skriver Ingemar Folke på Rätt & Rådligt.

TIDNINGEN

Skriftställning: Tiden rinner ut

Jan Myrdal

2018-01-22

De internationella kärnfysikernas Science and Security Board bedömer nu att ”möjligheten för en global katastrof är mycket stor och handlingar för att minska risken för en sådan måste genom-
föras mycket snabbt.” Just nu har deras ”domedagsklocka” flyttats fram till ”två och en halv minut före midnatt, klockan tickar, en världskatastrof skymtar”.