logo

DEBATT

Vapenvila i Syrien

FN:s säkerhetsråd. Foto Hu Totya/Wikimedia Commons.

2018-03-06

FN:s säkerhetsråd antog den 24 februari enhälligt resolution 2401 (2018), som krävde stopp för striderna i hela Syrien och ”en varaktig humanitär paus” under minst 30 dagar för att möjliggöra veckovisa leveranser av humanitär hjälp och evakuering av svårt sjuka och sårade.

Resolutionen antogs samtidigt som de syriska regeringsstyrkorna genomförde en offensiv mot Östra Ghouta, som kontrolleras av terrorgrupper. I det området har strider fortsatt, med endast kortvariga dagliga uppehåll.

Resolutionen gäller hela Syrien, men alla parter uppmanas särskilt ”att omedelbart lyfta belägringarna av befolkade områden – inklusive Östra Ghouta, Yarmouk, Foua och Kefraya – och upphöra med att från civila undanhålla väsentliga livsmedel och medicin”. Rådet uppmanade alla parter att tillåta säker, obehindrad och oavbruten tillgång varje vecka för humanitära konvojer från FN och dess verkställande partners till alla begärda områden och befolkningar – särskilt till de 5,6 miljoner människor i 1244 samhällen som har akut behov och de 2,9 miljonerna på platser som är svåra att nå och belägrade.
 
Terror mot huvudstaden
Städerna Duma, Dzjobr och Horastas i Östra Ghouta har varit ockuperade av regeringsfientliga stridande grupper i närmare sju år.

Huvudstaden Damaskus, en stad med åtta miljoner invånare, och närliggande bosättningar i provinsen Rif Damask har sedan 2012 oupphörligt beskjutits med granater och raketer från terroristfästen i Östra Ghouta. Över 11 000 människor i Damaskus har dödats. Över 30 000 är invalidiserade av skador efter angrepp. De beskjutna områdena är inte militära mål, de är rent civila bostadsområden. Terroristerna har uppmanat befolkningen i områden som Kefraya och al Foua att inte skicka sina barn till skolan för att skolorna kommer att beskjutas.

Syriens FN-representant påpekade: ”Vi har som stat ansvar för våra medborgare, och vi har rätt till terroristbekämpning.” Syrien har rätt att försvara sig enligt FN-stadgans artikel 51, sade han och uppmanade USA:s, Storbritanniens och Frankrikes regeringar att upphöra med att göra upp planer – påminnande om deras koloniala förflutna – som syftar till att stycka hans land.

Det är därför viktigt att FN-resolutionen tydligt stödjer Syriens territoriella integritet:
”Bekräftar sitt starka engagemang för Syriens suveränitet, oberoende, enhet och territoriella integritet, och för syftet och principerna i Förenta nationernas stadga.”
 
Terroristbekämpning tillåts
Resolutionen säger: ”upphörandet av fientligheter skall inte gälla militära operationer mot Islamiska staten i Irak och Levanten (ISIL, även känd som Da'ish), Al Qaida och Al Nusra Front (ANF) och alla andra individer, grupper, företag och enheter associerad med al-Qaida eller ISIL och andra som säkerhetsrådet betecknat som terrorgrupper.”

Det tog flera dagar av förhandlingar innan FN:s säkerhetsråd kunde anta resolutionen, därför att USA över huvud taget inte ville nämna grupper utpekade av säkerhetsrådet som terrororganisationer.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström anser att undantaget i FN-resolutionen om att attacker kan fortsätta mot terroristgrupper är en svaghet. Det är besynnerligt. Skulle inte Syrien lika väl som Sverige ha rätt att bekämpa terrorism?

Margot Wallström kritiserar också det ryska beslutet om fem timmars daglig humanitär vapenvila i Östra Ghouta. Det är svårt att se hur detta beslut strider mot resolution 2401. Det tycks snarare vara en komplettering, ett steg längre än vad resolutionen kräver.

Syriens regering har inrättat en kontrollpunkt, en humanitär korridor, i närheten av bosättningen Mukheim Al-Wafidin för att civila ska kunna lämna östra Ghouta, Den är nu öppen dagligen kl 9-14, men denna korridor bombarderas hela tiden av terrorgrupperna, som inte tillåter folk att lämna området eftersom de vill behålla dem som gisslan. Huvuddelen av deras eld är riktad mot kontrollpunkten. Resten av Östra Ghouta omges av minfält.

Syriska staten, Röda Korset och andra har förberett leveranser av bistånd till befolkningen i östra Ghouta. De är beredda att släppa in även annat humanitärt bistånd till befolkningen, men kräver att få inspektera konvojerna för att hindra att de innehåller vapen och att de beslagts av terrorgrupperna. Man vill förhindra att terroristgrupperna ska ges tillräcklig tid för att omgruppera sig och söka förstärkning.
 
Östra Ghouta
Före kriget bodde upp till två miljoner människor i Östra Ghouta. Hur många det är nu vet ingen riktigt. En källa säger att en befolkning på 400 000 hålls som gisslan. Upprorsstyrkorna uppgår till minst 10 000, kanske närmare 25 000. Det är hela militärförband, beväpnade, finansierade och tränade från underjordiska kommandocentraler och av utländska militära rådgivare.

Media nämner sällan vilka som ekonomiskt stödjer och beväpnar dessa grupper – med namn som Jaish al-Islam och Faylaq al-Rahman, Hayat Tahrir al-Sham, Ahrar al-Sham och Fajr al-Umma. I själva verket är de alla avknoppningar av al Qaida, som stöds bland annat av de ovan nämnda västmakterna och Saudiarabien. Terroristerna i Östra Ghouta är vältränade lönnmördare. Deras mål är att med väpnat våld och terror störta landets lagliga regering.

Inom området finns ett antal fängelser. Enbart ”Jaysh al-Islam” har tjugo fängelser. ”Akhrar ash-Sham” och Nusrafronten har var sitt fängelse.

Syriens armé, som nu genomför offensiven mot Östra Ghouta, är huvudkraften i kampen mot terroristgrupperna. I över sju år har Syriens armé kämpat mot flera hundra tusen terrorister från över 100 länder. Över 150 000 soldater i den syrisk-arabiska armén har dödats. Denna armé benämns i media vanligtvis som ”syriska regimstyrkor” eller ”Assadstyrkor”. Så framställer man landets lagliga regering som enbart en av flera stridande parter. Men det är syriska statens armé, inte ”regimens” eller Assads privata styrkor. På motsvarande sätt talar media inte om regeringen utan om ”regimen”, en beteckning som används i västmaktspropaganda för att ifrågasätta regeringens legitimitet.

För terrorgrupperna finns bara alternativen att krossas militärt, att ge upp eller att på något sätt ta sig ut ur östra Ghouta och inleda vad man kallar ”oppositionens vedergällning”, det vill säga terroristaktioner, i andra områden.

Christer Lundgren

DEBATT

De nordiska länderna, kärnvapenhotet och de pågående krigen

Jan Myrdal

2018-05-29

När jag talade i Degerfors inledde jag på förekommen anledning med att säga: ”Också på den kant som kan kallas vår finns sådana som liksom Henry Ford menar att ’History is bunk’. Alltså att det förflutna vore skräp och skit och utan intresse. Dels vill de inte inse att den lilla härskande klassen inte bara styrs av sina profitintressen utan därtill är ständigt splittrad - inte utgör en enda svart liten massa, dels innebär detta att vi på vår kant ständigt måste analysera dessa motsättningar och utnyttja dem i det arbetande folkets intresse. Så till exempel när det gäller akuta krigsfaror.” Det skriver Jan Myrdal.

DEBATT

En accelererande ojämlikhet

Hans Isaksson

2018-05-02

Huliganer mordbränner, skjuter varandra och kastar handgranater i tre större städer. Och angriper offentliga myndighets- och servicepersonal. Kriget är här. Det säger Kristersson och Åkesson i Riksdagen.

DEBATT

Hög tid att se kriget i Syrien för vad det egentligen är

2018-04-26

Kriget i Syrien har pågått i snart sju år efter den späda början i form av det så kallade upproret 2011. Sedan dess har hundratusentals dödats, miljoner drivits på flykt och ett av FN:s medlemsländer slitits sönder. Tiotusentals ton vapen har vräkts in i landet – och fortfarande är det många som inte ser vad detta krig är, utan klamrar sig fast vid föreställningen att det är ett krig (eventuellt en ”revolution”) ”mot diktatorn Assad”. Har de någon gång försökt tänka igenom varifrån dessa tiotusentals ton vapen kommer? Kan de inte känna igen ett imperialistiskt krig genom ställföreträdare när de ser det?

DEBATT

En hedersam begravning

Peo Österholm

2018-03-08

Den 27 november 2006 sköts den amerikanske stridspiloten Troy Gilbert ner några mil norr om Baghdad. Han hade från sitt flygplan skjutit ihjäl fiendesoldater och därmed räddat livet på några landsmän som befann sig i strid. Planet slog i marken. Hans kropp, illa tilltygad, togs om hand av fiendesoldater, rullades in i en matta och sedan var kroppen försvunnen.