F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 7/99
i n t e r n e t u t g å v a n
Det är ett mindre mirakel att Börje Dorch fortfarande kan teckna. Han har en ögonsjukdom som berövade honom synen helt under två år. Två operationer blev räddningen och synen återvände så pass mycket att han kunde fortsätta tecknandet.- Asså jag måste ha en viss belysning för att jag ska kunna se, vettu, säger Börje på sin särpräglade söderdialekt. En gång när jag gick förbi en grannkille, han är lite sådär tjänstemannaaktig av sig vettu, så nickade han mot mig utan att jag såg honom, och så blev han förbannad för att jag inte morsade tillbaka. Men jag ser inte vettu.Jag trodde, innan jag träffade Börje, att den här typen av människor inte längre fanns kvar utan var förpassade till svenska 40-talsfilmer och då med en påtaglig överdrift i språk och sätt. Ändå sitter han där. Söderkisen som 1995 utsågs till årets söderbo av Söder-svepets läsare. Hammarbyfantasten, boxningsexperten, "Nacka"-polaren, nykteristen, indiansympatisören och Jesusanhängaren Börje Dorch.Fast hela sitt liv har han inte bott på Söders Hornsbruksgata. Ursprungligen kommer Börje från Malmö där han föddes den 17 oktober 1929.- Vi flyttade in i ghettot på Söder 1939, berättar Börje. Farsan jobbade som lastbilschaufför, privatchaufför och dekoratör. Morsan var hemma. Och så var det jag och brorsan. Morsorna var ju fenomenala som såg till att barnen var rena och att det fanns pengar och så där. Farsan och hans arbetskompisar borstade ju upp halva lönen på fredagskvällen.Börje är ett barn av den tid och miljö han kommer från. Han har aldrig haft drivkraften att tjäna mycket pengar utan har gjort det han tyckt varit roligt. Det vill säga att teckna.- Hur länge har du hållit på?- Ja du vet, jag har jobbat 46 år som professionell tecknare. Det är rena världskriget, förstår du.- Hur menar du då, världskrig?- Jo, det är såna väldiga dalar och toppar med det ekonomiskt. Ibland har det varit svårt att kunna pröjsa hyra och telefon och sånt. På femtio- och sextiotalet kunde jag ligga efter tre månader med betalningarna.Redan som tioåring hade han bestämt sig för att bli tecknare. Han visade stor talang på skolans bildlektioner. Men några tecknarskolor finns inte längs den brokiga livslinjen. Börje Dorch är autodidakt.- Jag är min egen rektor, lärare och elev.Denna fria inställning avspeglar sig också i att han aldrig haft någon anställning. Men det var nära en gång. Han blev erbjuden ett jobb i USA på "Spokane Review", men tackade nej eftersom det därmed fanns risk för att en av sönerna kunde bli skickad till kriget i Vietnam.Första publicerade teckningen gjorde han 1954 för musiktidningen Min melodi. Det var på en svart amerikansk sångkvartett som hette "Delta Rythm Boys". I samma veva började han teckna för idrottstidningarna vilket han har fortsatt med sedan dess. Han gjorde också jobb för tidningar som Ny Dag fram till 1967 då han började på TV:s Sportspegeln där han höll på tills dess att det yrkesmässiga samarbetet med den legendariske fotbollsspelaren Lennart "Nacka" Skoglund tog vid. Börje och "Nacka" var barndoms- och skolkamrater. Om vänskapen och om "Nackas" uppgång och fall skrev Börje 1978 en uppmärksammad bok. Nacka-liraren hette den med undertiteln Ett tragiskt levnadsöde. Det var första gången någon berättade om "Nackas" drogmissbruk vilket väckte starka reaktioner.- Men jag anser att man måste ta med spritproblemen om man ska kunna ge en bra social bild av en lirare. Det är ärligast så tycker jag.Boken är mycket svår att få tag på numera. Men snäll som han är ger han mig sitt eget näst sista exemplar och ritar en snabb "Nacka"-karikatyr i den.Börjes andra stora idrottsintresse är boxning, som han menar är den bästa sociala fostran man kan få.- Jag har sett grabbar som räddats undan fängelse tack vare boxningen och det är legender ända från John L Sullivans dagar. (1890-tal. Sullivan var den siste världsmästaren utan handskar och den förste med.) Såna som Rocky Graciano, George Foreman, Floyd Patterson och Jake La Motta.Däremot gillar inte Börje att tjejer boxas.- Nej, och det har biologiska orsaker. De är inte skapade för det. Kvinnorna har inte den fysiska styrkan att stå emot slagen. Jag såg tandlösa kvinnor i USA på 70-talet som inte var så tilldragande, men jag är den förste att erkänna dem jämlika oss män och att de ska ha lika lön. Min fru och jag har varit gifta sen 1951 så det är inte av några manschauvinistiska skäl jag tycker så för då hade jag åkt ut för länge sen.Börje skrev 1993 boken Direkt från ringhörnan som dels var en berättelse om de största boxarna (av vilka han själv träffat de flesta), och dels en kompromisslös uppgörelse med lögnerna, fördomarna och den dåliga journalistiken inom boxningen.- Det saknas en duktig boxningsjournalist i dag. Ska man förstå boxningen måste man ha boxats själv för att kunna redogöra vad som händer i ringen. Det är en massa finesser de missar. Lasse Myrberg och Steffen Tangstad vet ju vad de snackar om, men så finns det dåliga exempel som Olof Johansson som bara drar statistik och olyckan Uffe Nilson som inte kan ett dugg om boxning.Börje Dorchs egen journalistik startade under åren 1955-56. Naturligtvis med hans eget sätt att skriva. Det är relativt korta meningar med okomplicerade fraser.- Jag vill inte briljera i fina akademiska ord, jag tycker det är en intellektuell skrytsamhet som inte är relevant när det finns möjlighet att använda enkla ord.Under tiden innan (1948-55) var Börje själv aktiv som boxare. Han ingick i landslaget -54, men han slutade efter 100 matcher, för att inte riskera att förstöra händerna. Han hade ju karriären som tecknare att tänka på. Känslan för boxningen har emellertid alltid funnits kvar. Kanske främst intresset för de olika boxartyperna. Hur man besegrar såväl den offensiva som den defensiva typen.
- Boxning är som livet självt. Det gäller att ta initiativ, annars händer ingenting.Enligt Börje, och många med honom, är Muhammad Ali den bäste tungviktaren genom tiderna.- Ali hade ett otroligt fotarbete, fruktansvärt snabba reflexer och vågade därför gå med garden nere. Det enda han saknade var punchen, det riktiga knockoutslaget. I stället tröttade han ut motståndarna. Det har aldrig funnits någon fullkomlig boxare, men Ali är den som kommit närmast.Börje visar mig på sitt senaste jobb. Ett jobb som ska bli en ny bok så småningom. Börje plockar ut 100 boxarlegender, tecknar av och skriver korta biografier om dessa. Fem om dagen är arbetstakten. När den kommer ut vet ingen. Inte ens Börje själv.Men han är alltså inte författare eller journalist i första hand, utan tecknare. Börjes arbetsbord är belamrat med tuschpennor, gouachefärger och pappersskisser. Vad han än gör, sitter i en buss, åker tunnelbana eller promenerar på Katarina Bangata så tänker han hela tiden teckning. Hur han ska lägga strecken där, hur han ska ha ansiktet, hur det ska se ut runt omkring. Han ligger vaken om nätterna tills han har klart för sig hur motiven ska se ut. Han går varje morgon upp vid åttatiden och jobbar fram till tio-elva på kvällen med avbrott för en dokumentärfilm eller något sportprogram på TV.Börje menar att hans styrka som tecknare ligger i att han aldrig har slagit sig till ro. Han anser sig aldrig ha varit så bra som nu vid snart 70 års ålder.- Det gäller att vara disciplinerad, vettu. Även om jag känner mig i dålig form så tvingar jag mig själv att jobba. Snart är jag helt inne i det och då blir det bra. Det är väl det som gjort att jag klarat mig något så när drägligt.Hela familjen Dorch tecknar utom Börjes hustru Sara som skriver poesi i stället. Börje har haft en utställning tillsammans med sina två döttrar och två söner under namnet "Dorchas". Familjen är såklart viktig. Det brukar också Börjes polare Alf Svensson i kristdemokraterna tycka. Börje röstade också mycket riktigt på vännen Affe i senaste riksdagsvalet, men han har egentligen en egen politisk idé som han ska lansera i de memoarer han skriver på lite då och då. Han menar att alla professionella idrottare borde sorteras under ett organ till vilket de fick betala en procent av sin lön, som sedan gick till skolor och brunnar i u-länderna.- En procent är ju ingenting för en idrottsman med en snuskig lön på 30 miljoner. Det är skandal att vi inte kan hjälpa till i eländet.Han har gjort en del politiska teckningar och känner en stark sympati med förtryckta grupper. Bland annat med indianerna. Speciellt de stora hövdingarna har fångats av Börjes penna.- Chief Joseph, Sitting Bull och Geronimo. Det finns väldigt många fina kisar där vettu.Andligt står Börje för en kristen syn.- Gud är ett supergeni som skapat djur och natur. Jag tror det finns saker som en mänsklig hjärna inte kan fatta. Jag säger som Rocky Graciano: "Hade inte Gud funnits, hade det gått åt helvete för mej."Börje ber till Gud varje dag, men medger gärna att han hittills inte fått något svar.Börje, jag och fotografen går upp till Högalidskyrkan där Börje blir plåtad. Sedan vandrar vi alla var och en till sitt. Under armen har jag Börjes senaste verk. Motivet av en ung man i profil som är mycket lik mig.
|
F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 7/99
i n t e r n e t u t g å v a n
