F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  6-7/98
    i n t e r n e t u t g å v a n
    Här rasar folkhemmet

    text & bild Kjell Martinsson

    Nu händer det saker. Jätten Glufsglufs - eller rättare en tuggmaskin vid namn Goliath - har parkerats i en liten dal mellan husen. Och det rivs. Det rivs av bara helvete. Sex höghus ska bort. Tuggas till grus och läggas ut i en liten dal mellan husen. "Det ska bli en fotbollsplan", försöker det kommunala bostadsbolaget Poseidon förklara. Men det finns åtminstone tre sanktionerade fotbollsplaner redan. Lövgärdesplan, Granåsen och den lilla gräsplanen vid Kryddvägen. Plus ett otal små planer på de välskötta gräsmattorna. Så det kan ju inte vara därför Poseidon river. Det är för att hålla hyrorna uppe på en sviktande bostadsmarknad. Den bostadsmarknaden kan när som helst vända och framkalla bostadsbrist. Spektaklet hade naturligtvis varit lättare att smälta om husen varit exempelvis mögelskadade. Eller stått för tätt. Det är dessutom lättare att hyra ut lägenheter i höghusen - som rivs - än i trevåningshusen som står kvar. Husen har varit omtalade och omhuldade på det mest eleganta och marknadsmässiga sätt i ett otal broschyrer genom åren - som alla betalats av hyresgästerna själva. Skrämmande är också att alla partier i det kommunala bolagets styrelse varit överens. Inte ens vänsterpartiet kunde mobilisera till försvar för de lite över 20 år gamla husen. Realkapital förstörs inför öppen ridå. Till och med på söndagar jobbar man.
    I vänsterpartiet verkar det som om man anser att det var för många socialfall som bodde i höghusen. Men var ska dessa människor bo, frågar man sig. I skogen? En annan synpunkt från v har varit att husen stått för tätt. Som om inte normerna räckte till på sjuttiotalet! Poseidons förra VD, P G Ekeblad, ville på sin tid jämna husen i Haga, Göteborg, med marken. Men opinionen segrade. I Haga kan man tala om att det är tätt mellan husen. Men inte i Lövgärdet.
    I propagandabladet "I våra kvarter", nr 1/98 gör informationschefen Lena Berglund följande uttalande:
    - Vi är på rätt väg men vi får aldrig säga att vi är färdiga. Förändrings- och förbättringsprocesser har bara en början - inget slut.
    Bäva månde göteborgarna!
    I Lövgärdet har Poseidon ordnat möten och försökt dupera hyresgästerna. En av dem som inte flyttat från stadsdelen, men väl till annat hus säger:
    - Vi fick information på stormöte i Lövgärdesskolans aula. De som inte fick plats fick följa diskussionen på TV i rum intill. Senare ordnades småmöten med hyresgästerna. Men det var pinsamt hur lite hyresvärdens företrädare visste, enligt Kenneth Eriksson, hyresgäst sedan många år i Lövgärdet på Mejramgatan. "En man i sjuttioårsåldern fick en hjärtinfarkt av allt ståhej och dog. Han hade dubbel otur för hissen fungerade inte den dagen", förklarar Kenneth. "Hyresgäster har fått hela flytten betald och då kan man kanske förstå att de tar chansen och byter stadsdel", säger han också.
    Själv tänker jag stanna kvar. I Lövgärdet är det nära till naturen. Ibland brukar jag ordna små exkursioner för intresserade. I televisionen i våras dök det plötsligt upp en man som påstod att det endast är i kommuner utanför universitetsstäderna som husen jämnas med marken. Men glöm inte att Göteborg faktiskt är en universitetsstad. Myten om att inga rivningar pågår sprids vidare - exempelvis den 4 juni i statliga nyhetsprogrammet Rapport där en reporter, Jan Nylander, påstår ungefär samma sak. Ytterst märkligt då bevisligen sex höghus i Göteborg plockas ned och tuggas till grus. Det måste ju anses oerhört anmärkningsvärt att man river friska hus, när man dagligen hör talas om allergiframkallande mögelhus lite varstans. Men det kanske inte är förvånande att det är lövgärdesbor som skall flytta till mindre lägenheter, kanske sämre utrustade och underhållna. Men var skall kommande generationer bo? Alla kan väl inte ha råd att bo i centrala dyra lägenheter. Eller?


    LÖVGÄRDET

    ligger i Angered norr om Göteborg. Byggt under miljonprogrammets tid. Stod färdigt i mitten av
    sjuttiotalet och består av höghus och trevåningshus. Där finns också radhus med hyresrätt och
    ett par villaområden i naturskön omgivning vid randen av sjö- och skogsrika Vättlefjäll.

    Dessutom finns en högstadieskola, två mellan- och lågstadieskolor, några butiker och ett
    par små fabriker. Ett ganska typiskt förortsområde för cirka 5.000 själar.





    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  6-7/98
    i n t e r n e t u t g å v a n