F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  7/99
    S   e   t   t    •    L   ä   s   t    •    H   ö   r   t
    Läsning med tryck i

    En historia om läsning

    Alberto ManguelOrdfront

    läst av Lars Isaksson

    - Jag skulle kanske kunna leva utan att skriva. Jag tror inte att jag skulle kunna leva utan att läsa. Jag upptäckte att läsandet kommer före skrivandet. Ett samhälle kan existera utan att skriva, många gör det, men inget samhälle kan existera utan att läsa.
    Så uttrycker sig den argentinsk/kanadensiska diplomatsonen och författaren Alberto Manguel som sedan tidig barndom varit besatt av läsande. Han gör ett elegant och gediget intryck när han inför en månghövdad läsvan svensk publik redogör för sin bok En historia om läsning (Ordfront förlag) i Svenska Dagbladets hörsal.
    Kring underrubriken Från lertavla till hypertext läser jag sedan texten i den mer än 300 sidor tjocka boken som berättar läsandets sextusenåriga historia. Det är en märkligt passionerad historia om tillåten och förbjuden läsning, högläsning, bibliotek, boktjuvar och bokbrännare. Om skrivande i lera och på sköldpaddsskal, pergament och papper. Därtill om historiens många udda och spännande författare. Bl a den blinde argentinaren Jorge Luis Borges som lånade sextonårige Alberto Manguel från den bokhandel denne arbetade i Buenos Aires. I timmar varje dag fick han sitta bredvid den store författaren och läsa högt. Om detta skrev sedan Manguel boken Borges in Love.
    Det är utifrån den typen av erfarenheter parad med en osedvanligt hög bildning som Manguel ger sig i kast med att förklara vad läsningen egentligen betyder för människan. På ett till svenska av Margareta Eklöf välöversatt språk får vi vara med om en intellektuellt spännande bildningsresa från sumerisk kilskrift till våra dagars medier och språk.
    Även översättandet som "släpper in ljuset, drar förhänget åt sidan, bryter sönder skalet och lyfter bort brunnslocket" får särskild uppmärksamhet. Detta med ett påfallande flöde (flow) i Manguels berättelse som ger känslan av att läsa en bra roman medan det mer handlar om ett lärdomsverk om läsglädje, författarskap och nyfikenhet.
    Någonting att återvända till med en översikt som får läsaren att känna sig bildad och respekterad och inte dum vilket snobbistiska litteratörer och bibliofiler lätt kan förmedla.
    Från Sokrates, Platon och Dante fram till 1800-talet kan jag inte låta bli att nämna den stora amerikanska poeten Walt Whitman som ville få inblick i det "tjusande mysteriet hos de olika bokstäverna och deras fack. . ." och därför slutade på advokatbyrån och tog jobb som sättarlärling i en trång källarlokal där han också skötte en handpress. Allt under den enda skrivande redaktörens överinseende. En grafiker och en redaktör gav så ut tidningen Long Island Patriot på 1820-talet. Det var Whitman som sedan kom att skriva om demokrati som ett samhälle bestående av "fria läsare". Det som uppfinningen boktryckarkonsten möjliggör. Den upptäckt som av många av varandra oberoende experter rankas som millenniets största.





    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  7/99
    i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n