F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  6-7/98
    i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n

    Paff-Anders gav gatorna liv

    Den gamle FiB-medarbetaren, signaturen Paff, Per Anders Fogelström, har satt punkt. Han var redaktionssekreterare under åren 1947-58. En av våra yngsta medarbetare hyllar här en våra allra äldsta.

    text Cecilia Bergström • foto Åke Svidén

    När jag var tio år fann jag honom, Per Anders Fogelström. Nu är jag snart tjugofyra och jag läser fortfarande hans böcker, om och om igen. I våras var det min favorit - En borg av trygghet - som jag läste om för kanske femte gången.
    Han skrev som ingen annan, så engagerande och så kunnigt, så medryckande och så bra, med en ström av människor och autentiska miljöer och hemska och sorgliga och självklara och ljusa människoöden. Jag kan aldrig gå oberörd från en av Fogelströms böcker, de lever kvar, och jag lever i dem de närmaste dagarna efter att jag läst ut boken, sedan placerar de sig som trygga hållpunkter och referensramar längre bak i mitt huvud och stannar där.
    Hur skulle jag se på min barndoms och tidiga ungdoms stad utan honom? Han har gett varenda stadsdel och här och var varenda gata ett liv, en historia, en karaktär och en mening. Han hade förmågan att göra gatans stenar och anonyma fasader till verklighet.
    Jag ser Hantverkargatan sjuda av 1800-talets liv och ljud, jag kan nästan ana hästkärror och springpojkar, kärringar och snoriga ungar, jag ser tvålfabriken nära Hötorget och känner nästan den lite stickiga tvållukten i näsan, jag skymtar mörkrädda Emelie vid Katarinahissen, jag hör Monikas spårvagn knirka över Västerbron i natten, vid Kungsholmens strand flammar "Eldkvarn" upp i gula lågor och förintas på sekunder, på kyrkogården anar jag pojken ur I Kvinnoland med sin stadiga uppvaktning av mamma-mostrar-mormor-mormorsmor-storasyster bakom sig.
    Per Anders Fogelström var konstnär. Han målade sin bild med känsla och öga för detaljer, han byggde en scen och lät sina gestalter utvecklas åt alla håll på den. Fantasin och påhittigheten hade dock alltid sin tydliga förankring i sanningen - men så skickligt invävt att det knappt märktes.
    Hans böcker är en fantastisk blandning av djup människokännedom, berättarglädje, språkkänsla och fakta och jag håller honom för en av de främsta av vårt lands författare.





    F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  6-7/98
    i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n