F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  11-12/98
i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n

ill allt annat jag skriver om - politik, svensk och internationell; kärlek, egna passioner och andras, svartsjuka och längtan; litteratur, Balzac, Brecht, Rölvaag, Simenon, Strindberg och de alla; Meccano och teknikhistoria; konst med karikatyr, fransk och tysk, japansk bildsyn och mexikansk ... listan kan göras mycket lång - hör också vin.
Visst bör det brukas med försiktighet ty det är ju för oss så som Paulus skrev till Titus att:
"Äldre män skall uppträda nyktert, värdigt och behärskat, sunda i tron, uthålligheten och kärleken. På samma sätt skall äldre kvinnor ... inte missbruka vin." (Tit. 2:2-3)
Ja, av mycket vin blir kärleken sedan inte särskilt uthållig som vi alla vet. Nå aposteln menade ju att den förnuftiga anständigheten gällde också det yngre.

Att jag citerar ur Skriften är inte konstigt. Vi har ett lutherskt präglat medvetande i bakhuvudet och lika litet som Martin Luther avstod från kärlekens fröjder (två gånger i veckan är bra för dig och för mig, som han sade till sin hustru) lika litet spottade han i glaset, ty säger inte också Predikaren att vinet gör livet glatt? (Pred. 10:19)
Fast, det finns fler skäl än njutningen att dricka vin menade Paulus ty som han skrev till Timotheus: "Drick inte längre bara vatten, utan ta dig lite vin för din mage och dina ständiga krämpor." (1 Tim. 5:23)
Därmed bör nyårsfirandet vårt ha kulturell sanktion från de gudfruktiga förfädren våra och inför den kommande festen trycker jag därför några ord om drickande, måttlighet och att spara bubbelviner:
Den råd lyder är vis, brukar vi säga. Det gör vi efter Salomo i gamla bibelöversättningen: "then ther råde lyder / han är vis." Fast 1917 års översättning (Ords. 12:15) uttrycker det försiktigare: "Den som är vis lyssnar till råd." Och för en gångs skull håller jag med den bibelkommissionen ty visst bör man lyssna men knappast lyda utan vidare ty som danskarna uttrycker det: "Ondt Raad og daarlig Forstand fører i Vaade mangen Mand".
Det funderar jag på apropå att jag nyss läst att en öppnad champagneflaska måste drickas ur. Den kan inte sparas till hälften urdrucken skrevs det.

Så kan det också tyckas. Det är bara att hälla upp ett glas mousserande vin. Även den bästa champagne där de små kolsyrebubblorna ständigt tycks födas på nytt stillnar till slut. Sakta dör det odruckna vinet i glaset.
Inte kan sådant vin sparas. Det dör också i sin flaska. Och inte kan man heller pumpa luften ur den som med andra vinflaskor. Det går inte att spara bubbelvin.
Men så är det ju inte; det är tvärtom så att just champagne och andra bubbelviner som öppnats och avsmakats sedan kan stängas till igen och sparas. Sparas länge om man så önskar. Hur skulle man annars kunna prova vin på de små vingårdarna i Champagne? Ur kylskåpet tar vinodlaren fram sina flaskor och bjuder. Han håller upp glaset för att visa hur bubblorna föds och stiger. Vi smakar. Sedan stoppar han tillbaka flaskorna igen. Förslutna.
Vi som växte upp på den tid då läskedrycksflaskor och vichyvattenflaskor hade patentkork - vilket de ännu har i det förnuftiga Schweiz - borde förstå det. Vi sparade ju läskedrycker både en och två dagar och längre. Det gällde bara att låta patentkorkens gummipackning försluta flaskan så bubblet hölls kvar.

Fast det finns en viktig skillnad. Mer än någon vecka behöll den öppnade läskedrycken inte sin riktiga smak under patentkorken. Det minns vi.
Men till skillnad från den en gång öppnade läskedrycksflaskan kan den öppnade och till hälften urdruckna champagneflaskan förslutas och dess vin bevaras välsmakande länge. Mycket länge.
Skälet är enkelt. Champagnen har stabiliserats av sin alkohol och dess bubbel är kolsyra och kolsyran lägger sig som ett skyddande lager över vinet.
Visst finns det gränser. En bottenskyla kan inte sparas. Det behövs en viss mängd vin. Jag brukar spara öppnade flaskor med minst hälften kvar.
Det som behövs är en champagneförslutare. Jag har ett flertal olika modeller i lådan. Jag har fått dem när jag besökt vinodlare som gör mousserande vin, jag har fått dem på Arlanda som reklam när jag köpt vin. Men de finns också i husgerådsaffärer och presentbodar och kostar några tior.

Därmed är det möjligt också för ungkarlen att ta ett glas mousserande vin mol allena inför det nya året utan att behöva tömma en hel flaska och bli berusad.
För att inte tala om det unga - och inte alltid så unga - paret vilket vill vaka in det nya året med lusten (den av Luther rekommenderade) frisk. Utan att ha tömt alla flaskorna och berusat sig trubbig alltså.
Några glas för att det smakar gott blott.
Ty visst är champagne gott. Men god champagne är dyr. Det finns dock många olika goda bubbelviner att välja mellan, inte bara champagne.
Det finns en relation mellan pris och kvalitet. De allra billigaste är kanske inte att rekommendera. Själv föredrar jag de franska mousserande vinerna, en blanquette eller en crémant som finns på systemet. Se efter i systemets katalog! Men låt den egna smaken avgöra. Det finns vad gäller vin som mat inget som är "rätt och riktigt", blott sådant som smakar just en själv. Lita endast på de egna smaklökarna!
Till lykke alltså i det nya året!

F O L K E T  I  B I L D / K U L T U R F R O N T  11-12/98
i   n   t   e   r   n   e   t   u   t   g   å   v   a   n

---