F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 3/99
i n t e r n e t u t g å v a n

"Det finns ett akut behov av upplysning om Europaparlamentets roll om den demokratiska processen skall bli meningsfull den 13 juni." Sedan kommer det uppfordrande:
"Det vilar i första hand på svenska institutioner att ta ansvaret för detta."
Och som slutkläm:
"Europaparlamentet måste i tillgången till 'Anslagstavlan' likställas med Sveriges riksdag."
Kanalrådet på Sveriges Television Hans Hernborn svarade Europaparlamentets kontor den 21 januari i år. Han hänvisade till att det åligger SVT att sända myndighetsmeddelanden (enligt §19 i SVT:s sändningstillstånd) som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det."
"Som vi tidigare informerat", sade Hernborn, "avses med begreppet 'myndighet' endast svenska statens myndigheter. Andra myndigheter har således ingen rätt enligt detta sändningstillstånd. Europaparlamentet eller dess kontor i Sverige har därför ingen rätt att sända myndighetsmeddelanden i Sveriges Television."
Nu skulle man kanske tycka att saken var avgjord. Men så var icke fallet. Europaparlamentets kontor ansåg att EU:s institutioner självklart skulle ha myndighetsstatus i Sverige och lämnade sitt krav på tillgång till media till Granskningsnämnden för radio och tv den 25 januari bara fyra dagar efter SVT:s besked.
Nu hävdade kontoret att "begreppet 'svensk myndighet' är ohållbart eftersom det inte tar hänsyn till den nya 'myndighetsstruktur' som följde av Sveriges EU-medlemskap 1995. Genom medlemskapet har Sveriges folk och riksdag överlämnat en stor del av tidigare nationell lagstiftning och nationella regelbeslut till de överstatliga EU-institutionerna, parlamentet, domstolen och kommissionen."
Efter det anmodades SVT av Granskningsnämnden att åter yttra sig över kontorets begäran.
Sam Nilsson, chef för Sveriges Television, svarade den 1 mars och gick då tillbaka till radions bestämmelser från 1925 och framåt och underströk:
"I de förarbeten som förekommit sedan dess och till våra dagar har på denna punkt framställningarna entydigt gällt meddelanden från den offentliga förvaltningen i Sverige. Aldrig någonsin har uttryckts något syfte att införa skyldighet för programföretaget att sända meddelanden över- eller mellanstatliga myndigheter eller organ såsom exempelvis Europeiska Unionen, Nordiska rådet, Förenta nationerna, WHO, Unesco, Unicef, FAO, IAEA, OECD, WTO, Unctad, Europarådet, OSSE och Interpol."
Därefter konstaterade Sam Nilsson:
"Att avgränsningen är självklar inses också av de konsekvenser som eljest skulle följa. En ordning där över- och mellanstatliga myndigheter och organ skulle ha befälsrätt över Sveriges Televisions sändningar står uppenbart i strid med den i vårt samhälle grundmurade uppfattningen om mediernas oberoende ställning gentemot utländska myndigheters direktiv. SVT anser att om Granskningsnämnden för radio och TV skulle överväga att uttala sig till förmån för att EU eller annan mellan- eller överstatlig myndighet skall ges rätt att beordra myndighetsmeddelanden i SVT:s sändningar är detta en så allvarlig fråga för det nationella oberoendet att den svenska riksdagens ställningstagande först måste inhämtas. Även det anmälaren anför om 'den nya myndighetsstruktur som följde av Sveriges EU-medlemskap' understryker vikten av att hithörande frågor avgörs i riksdagen."F O L K E T I B I L D / K U L T U R F R O N T 3/99
i n t e r n e t u t g å v a n

