Matchen ostoppad - missnöjet manifesterat

7 mars i Malmö handlade om nostalgi och manifestation. Nostalgi eftersom vi åter blev påminda om att Davis Cup i tennis ger utrymme för politiska yttringar, och manifestation för att Israels idrottsliga besök i Sverige möttes av organiserade protester.
    I skottgluggen stod alltså en apartheidstat precis som 1968. Det var då Rhodesia var på besök i Båstad till aktivisters stora ilska.

6 000 protesterade
Uppskattningsvis 6 000 personer hade samlats på Stora torget i centrala Malmö, en siffra som var färre än arrangörerna hade hoppats på. Bland talarna fanns kostnären Dror Feiler , vänsterpartiets ledare Lars Ohly och Per Gahrton från Palestinagrupperna Sverige (PGS).

"När det gäller Israel finns inga EU-sanktioner. Tvärtom. Med Israel håller EU på att uppgradera samarbetet! Det är sådant vi protesterar mot. Sluta särbehandla Israel! Sätt upp Israel på EU:s sanktionslista", skanderade Per Gahrton som med sitt tal värmde vårkylan något.

Stämningen var lugn, men en anda av optimism tycktes skölja över demonstrationen när talarna avlöste varandra. Dror Feiler och Lars Ohly höll båda lika eldiga tal som Gahrton och när artisten Behrang Miri uppträdde fanns det kanske några som kände igen sig i arrangörernas upprepade beskrivningar om att detta var en folkfest.
    Det vi med säkerhet kan säga är att manifestationen var folklig och samlade stora delar av vänstern, samt att talarna gjorde välriktade och känslosamma utspel mot Israel.
    Tåget börjar formeras och paroller om israeliskt förtryck och stöd för Palestina ekar i centrala Malmö. I ett relativt lugn närmar vi oss Malmö stadion, strax intill Baltiska hallen där tennismatchen spelas.
    För de stora medierna började demonstrationen här. Anledningen är en kort kaosartad situation där det så kallade svarta blocket går på polisbilar med smällare, stenar och sparkar. Polisen var avvaktande, men minst en av dem drog vapen. En onödig och oförståelig utbrytning från demonstrationen bemöts av ett överdrivet agerande.
    Lugnet infaller dock snart och konserter med Mikael Wiehes sång om Rhodesias besök 1968 ”Stoppa matchen” spelas i en politiskt aktualiserad nytappning.

Tydligare symbolik
Jag spenderar den mesta av tiden med Simon som har god erfarenhet från liknande tillställningar.
    Vilken roll fyller Stoppa matchen-manifestationen egentligen?
- Det är bra att man överhuvudtaget gör det på det här sättet, istället för att bara stå vid torget. Det är bra även om arrangörerna inte hade som idé att stoppa själva matchen. Om inte annat så blir symboliken tydligare. Att gå ut dit och ha konserter blir en helt annan grej. Det är klart mer slagkraftigt att gå ut mot Baltiska hallen för att ha aktiviteter, säger han.
    Trots att landets stora medier snabbt valde att döma ut Stoppa matchen-manifestationen på grund av en kort episod av våld var dagen överlag lugn och stämningen god.
    Höjdpunkten var utan tvekan de tal som hölls, medan besvikelsen var oförklarliga utbrytningar och problem hos arrangörerna. Att före demonstrationen gå ut och sia om 12.000 deltagare, för att sedan lyckas samla knappt hälften måste sägas vara ett misslyckande.
    Trots allt, effekterna av Stoppa matchen-kampanjen syntes tidigt då tennisevenemanget beslutades att spelas inför läktare som endast fick bestå av representanter från medier och särskilt inbjudna gäster.
- Det kan öppna dörren för andra länder att fatta lika korkade beslut, sade spelaren Andy Ram vid en presskonferens och bekräftade därmed framgångarna för Stoppa matchen-kampanjen.
    Om fler grupper runtom i världen ser denna öppnade dörr som en möjlighet att påverka Israel har vi därmed ett intressant sportår framför oss.

Ekim Caglar text
Julia Wagner foto