logo

DEBATT

Miljön kan inte räddas i ett ojämlikt samhälle!

2019-02-08

Imorgon lördag fortsätter de Gula västarna att demonstrera i Frankrike. Den tändande gnistan för demonstrationerna var höjningen av bensin- och dieselskatter – en punktskatt som slår mot fattiga. Lars Drake, adjungerad professor i miljöekonomi och medlem i FiB/K skriver om varför miljön inte kan räddas i ett ojämlikt samhälle.

Den tändande gnistan för proteststormen Gula västarna som pågått i Frankrike sedan november 2018 var höjningen av bensin- och dieselskatter. Grunden var ett allmänt missnöje med orättvisor i samhället.

Den förändring av bensin- och dieselskatter som genomförts i Frankrike är som kritikerna påpekar inte försvarbar. Intäkterna ska ha använts till att betala av på statsskulden och öka satsningar på militären. Huvuddelen av statsskulden borde betalas av dem som har tjänat mest pengar under tiden statsskulden byggdes upp. Frankrike satsar mest av alla EU-länder på försvar så den delen är också svår att motivera.

Punktskatter, som det är fråga om här, är inte progressiva och drabbar därför personer med låga inkomster mer än andra. De med låga inkomster tvingas betala en större andel av sina inkomster till sådana skatter.

Det är dock inte miljöskatter det är fel på utan på det politiska ”paket” de ingår i. Det är rimligt att en del av intäkterna går till miljöåtgärder. Huvuddelen bör användas till sänkning av skatter för lågavlönade eller höjning av pensioner för dem som har låga pensioner. Det kan också vara rimligt att det även ges kompensation i någon form till landsbygdsboende. Om cirka 80 procent av intäkterna används till kompensation kommer miljöskatter sannolikt att accepteras

När högerkrafter ska genomföra en skatteväxling till förmån för miljön kan man utgå ifrån att det blir en skattesänkning som inte gynnar dem som har sämst ekonomi. Det är vad som sker sker i Sverige. Därför är det inte troligt att de kan genomföra en skatteväxling som får brett stöd i samhället.

En högerpolitik som leder till stora skillnader i ekonomiska villkor medför uppenbara svårigheter att införa och genomföra en effektiv miljöpolitik. De som är rika behöver inte alls ändra sin konsumtion när miljöskatter införs. De rika kan medvetet bryta mot lagar och betala böter. De kan muta politiker, journalister, statliga tjänstemän och domare för att gynna sina intressen. De rikas konsumtion, som har stor miljöbelastning, kommer med rätta att upplevas som utmanande av andra som med snål budget måste ändra sitt dagliga liv för att rädda miljön. Viljan att lojalt ställa upp för att skydda miljön eroderas.

Slutsatsen är att miljöskatter kan rekommenderas om de kombineras med riktad kompensation och att miljön inte kan räddas i ett ojämlikt samhälle.

Läs mer om de Gula västarna på

http://fib.se/article/gula-vaestarnas-vrede

Lars Drake

DEBATT

Olagliga sanktioner mot Iran

Peo Österholm

USA-Iran – vad beror konflikten på? Konflikten? Men det är ingen konflikt, lika lite som Israel-Palestina är en ”konflikt”. Det handlar i stället om utpressning, hot, ensidiga övergrepp, olagliga sanktioner. Om en regim torterar en politisk fånge – är det en ”konflikt”?

DEBATT

Sarajevo-listan och fredsbomberna över Balkan

Mats Parner

Den 32-årige serben och tvåbarnsfadern Novak Djokovic är en av världens främsta tennisspelare med 15 vunna Grand Slam-titlar. Björn Borg erövrade 11, även det imponerande, dock vid en tid med klart beskedligare konkurrens.

DEBATT

Kerstin Käll svarar Britta Ring!

Kerstin Käll

Britta Ring har kommenterat intervjun med mig i nr 5/2019 av FIB/K. Hon vänder sig mot att jag är motståndare till legalisering av cannabis och argumenterar mot målsättningen ”Ett narkotikafritt samhälle”.

DEBATT

Den moralistiska narkotikapolitiken blir allt svårare att försvara

Britta Ring

I FiB Kulturfront nr 5 intervjuas överläkaren Kerstin Käll, motståndare till all legalisering av cannabis och gammal vän till Nils Bejerot (1921 – 1988), framgångsrik influencer i narkotikafrågan och upphovsman till målsättningen ett narkotikafritt samhälle. Britta Ring svarar i ett debattinlägg.